Hammarställning, mek., sammanfattningen af alla de delar, som höra till en vattenhammare (se Hammare 1), och genom hvilka den erhåller sin rörelse. De vigtigaste af dessa delar synas af närstående figur, som är en teckning
af hammarställningen till en stångjernshammare. a är den ena af ett par grofva, parallelt ställda stolar af gjutjern, medelst grofva jern, l, förankrade uti en under smedjans golf väl hopfogad stengrund, h. På inre sidan af dessa stolar insättas vid d de lager, hylstbössorna, uti hvilka hylsten (se d. o. och Hammare 1), som omfattar hammarskaftet, rör sig. I stolarna är äfven medelst ankarjern, m, m, fästad den s. k. tryckaren, e, en bjelke, mot hvilken hammarblocket, b, slår an, då det lyftes, och genom hvilken slagets höjd, eller resten, regleras, på samma gång dess styrka ökas genom tryckarens elasticitet. För att öka tryckarens styrka och elasticitet är ofvanpå densamma insatt en kortare bjelke, e', den s. k. hjelptryckaren. Hammaren erhåller sin rörelse från hjulstocken, i, vattenhjulets af grofva bjelkar noggrant hopfogade och med tätt sittande jernband försedda axel, nära hvars ena ände lyftarmringen med dess fyra bruskar, k, är fäst. För hvarje gång en sådan brusk (se d. o.) under hjulstockens omlopp kommer under hammarskaftet, upplyftes hammaren, tills den träffar tryckaren, e, hvarefter den åter nedfaller på städet i lagom tid för att genast derefter upplyftas af den följande brusken. Städet, g, är med sin nedre del infäldt och fastkiladt uti städstabben, g', en på samma sätt som hjulstocken af grofva bjelkar noggrant hopfogad och väl bandad stock, som är nedsatt uti en timrad kista, n. För att mildra ryckningarna under hammarens gång är ett lager timmer, f, lagdt mellan hammarstolarna och stengrunden. -- Andra konstruktioner af hammarställningar finnas äfven, der bakstandaren, eller den pjes, vid hvilken tryckarens bakre ände ar fast, utgör ett från hammarstolarna skildt stycke, och följaktligen sjelfva stolarna blifva något mindre. -- Äfvenledes påträffar man ännu på ett och annat ställe de gammaldags hammarställningarna, hvilka utgjordes af grofva träbjelkar, som löpte tvärs öfver smedjan på en viss höjd öfver golfvet, och från hvilka de likaledes af grofva bjelkar bestående stolarna och bakstandaren gingo ned till golfvet och voro fästa i den derunder varande, vanligen timrade grunden, eller lagbron. C. A. D.