Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Hamna

Ämne: Statsrätt, förvaltning och fornsvensk rätt · Rätt, straff och rättsväsen

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 649–650 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Hamna (Fornsv. hamna, hampna, hafna), rättshist. I hela Norden finner man i äldre tider en indelning af landet i distrikt med afseende på skyldigheten att utgöra åtskilliga prestationer för sjökrig eller leding. Ett distrikt, som hade skyldighet att utrusta ett ledingsskepp, kallades i Danmark skipæn, i Norge skipreiða. Detta distrikt hade sin motsvarighet i Sverige uti skiplagh (i Hels. L. skip), ty säkerligen hade också skeppslaget samma skyldighet. På somliga ställen sammanföll skeppslaget med häradet, på andra åter synas häraden varit delade i skeppslag. Skeppslaget åter (och till följd deraf äfven häradet) synes, med afseende på den ofvan nämnda skyldigheten, hafva varit fördeladt i mindre områden. Det synes -- ehuru saken visserligen icke är klar -- sannolikt, att det är samma mindre område af sådant slag, som i svenska lagar förekommer under de olika benämningarna hamna och har (egentl. årtull) eller ar (egentl. åra). I Östgötalagen omtalas både hamna och har, i Uplandslagen både hamna och ar, i Vestmanna- och Södermannalagarna blott hamna och i Helsingelagen blott har. En sådan skeppslagets indelning -- hvilken äfven förekommer i Danmark -- omtalas således uttryckligen i lagarna för alla de svenska landskap, hvilka ofvanför gränsen till Småland äro belägna invid Östersjökusten äfvensom för dem, som omgifva Mälaren. Det är emellertid möjligt, att hamneindelningen förekommit äfven i öfriga landskap. Liksom i Danmark (ty äfven der nyttjades hafnæ såsom beteckning för en sådan underafdelning) synes hvarje hamna haft skyldighet att uppsätta en man. Dessutom ålåg det hamnan att efter ett visst mått bidraga till utrustning och proviant åt manskapet (att utgöra skipvist). Så bestämmes det t. ex. i Sdm. L., add. 2., att "skiolder ok suaerð. spyut ok iarnhatter" skulle vara "hamnu vapn", och att vissa pund fläsk och smör skulle utgå af hvarje hamna. Hamnan var äfven uppbördsdistrikt och synes i denna egenskap haft bestånd, äfven sedan inga skatter utgingo efter hamneindelning. Denna indelning synes för öfrigt hafva haft betydelse äfven för utgörandet af andra prestationer än dem, som afsågo sjökrigstjenst. Så föreskrifves det i Sdm. L., add, 12., att "spitalin skal hafua en span korn aff hvarre hafno". Åtskilligt, som rör hamneindelningen, är ännu dunkelt. Mer eller mindre olika åsigter hafva framstälts af Schlyter, Ordb. 1. Saml. af Sv. g. lag., Styffe, i Vitt.-hist. o. ant.

akad. handl. 24 del., s. 287, Hildebrand, "Sveriges Medeltid", 1 del., s. 255. -- Jfr äfven Bergfalk, "Om svenska jordens beskattning etc.", s. 56, och Rabenius, "Om båtsmanshållet", s. 4. o. f. I. L.