Harpyor (Grek. Harpyiai, besl. med harpazein, bortröfva), Grek. mytol., fabelaktiga, rofgiriga varelser, ursprungligen stormgudinnor. Homeros kallar en af dem Podarge (den snabbfotade). Hos Hesiodos är antalet bestämdt till två med namnen Aello (stormvind) och Okypete (den snabbflygande). De äro döttrar af Thaumas och Elektra, systrar till Iris, bevingade och snabbare än vinden. Personer, som spårlöst försvunnit, sades vara bortröfvade af harpyorna. Sedermera öfvergingo de till ett slags ondskefulla straffgudomligheter och erhöllo en deremot svarande gestalt, sammansatt af qvinnohufvud och roffogelskroppar, hvarjämte deras antal ökades. I argonavtsagan uppträda de såsom den blinde traciske konungen Finevs' plågoandar, hvilka bortröfva och nedsmutsa hans mat, till dess de slutligen förjagas af de bevingade Boreassönerna Kalaïs och Zetes. A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Harpyor
Ämne: Grekiska och romerska gudar och antik kult · Mytologi och sagohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 769–770 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗