Haúsa, ett i mellersta Sudan (11°--15° n. br., 5°--11° ö. lgd) mellan floden Niger i v. och staten Bornu i ö. beläget utomordentligt bördigt och af ett förträffligt klimat gynnadt land. Det består af de s., k. haúsa bókoi ("de sju Haúsa"), d. v. s. de bredvid hvarandra liggande områdena Biram, Daura, Gober, Kano, Rano, Katsena och Segseg, samt Bánsa bókoi ("de sju oäkta"), d. v. s. de sedermera underkufvade områdena Sanfara, Kebbi, Nupe (l. Nyffi), Guari, Jauri, Joruba (l. Jariba) och Kororofa, i hvilka hausaspråket är herskande, ehuru de ursprungliga infödingarna tala ett annat språk. H. utgör den mest betydande delen af riket Sokoto, hvilket derför äfven kallas sultanatet H. Sultanatet H. jämte den s. om H. belägna, till namnet underlydande prov. Adamaua anses omfatta ett område af nära 440,000 qvkm., men befinner sig i nästan fullkomlig upplösning. Residensstad är Vurno (12,000 innev.). Öfriga orter af vigt äro den vid Nigers biflod Sokoto några mil s. v. om Vurno belägna forna residensstaden Sokoto (öfver 20,000 innev.), Central-Afrikas förnämsta marknadsplats, och i det egentliga H. Katsena (under 1600- och 1700-talet Sudans förnämsta handelsstad, med öfver 100,000 innev., nu med endast 5,000 innev.), samt det s. ö. derom belägna Kano (30,000 innev.; under den lifligaste handelstiden, Jan.--April, nästan dubbelt så många), det egentliga H:s största handelsstad. -- Om H. föreligga genom arabiska historieskrifvare (Ahmed Babas krönika), geografer och resande (Ibn Batuta m. fl.) historiska underrättelser (tämligen torftiga och okritiska), som fortlöpa ända från Muhammeds tid (600-talet). Det finnes t. o. m. en från midten af 16:de årh. ända till vår tid fortsatt krönika öfver den forna hufvudstaden Katsena. Som grundläggare af riket Katsena, Haúsa-statens kärna, namnes Komajo (i början af 13:de årh.), hvars dynasti räknade endast fem herskare och som störtades af den från Asjanti bördige Korau. Till dennes ätt anses den sultan, Ibrahim Madjo, hafva hört, hvilken i midten af 16:de årh. införde den i H. ännu herskande islam. Efter långvariga oroligheter, hvarunder H. än var själfständigt, än lydde under Songrai (i n.), än under Kebbi (i v.), uppsteg i förra hälften af 17:de årh. på tronen en ny dynasti, Habe, hvilken 1807 störtades af de vester ifrån framträngande Fulbe l. Fulah (se d. o.). Vid en 1816 skeende delning af det stora Fulbeväldet lades H. under det nya riket Sókoto. -- Haúsafolket skildras som lifligt, intelligent och särskildt begafvadt för handel och industri. Ehuru sannolikt af samma ras som massan af den närmast norr om eqvatorn boende centralafrikanska befolkningen, den egentliga s. k. negerrasen, hafva hausaerna (sing. ba-hause, pl. hausaua)
dock genom islams inflytande höjt sig vida öfver de flesta andra negerfolk. Deras språk utmärker sig icke blott för klangfullhet och jämnmått i fonetiskt hänseende, utan hela den grammatiska byggnaden eger trots sin rikedom en bland könsåtskiljande språk högst sällsynt klarhet och genomskinlighet i formbildningen. Det står icke i närmare slägtskap med något af de andra negerfolkens språk, men dess plats inom språkfamiljernas system är ännu oviss. Pronominal- och verbalformerna påminna såväl om motsvarande hamitiska som semitiska, och särskildt kunde personalbildningen i verbet i sin harmoniska enkelhet betraktas nästan som en grundtyp både för hamitisk och semitisk konjugation. Haúsaspråket har vunnit stor utbredning öfver hela Centralafrika, der det jämte och kanske äfven framför arabiskan och temasigt räknas som det vigtigaste handelsspråket. Jfr Schön, "Grammar of the Hausa language" (1862) och "Dictionary of the Hausa lang., Hausa-English and English-Hausa" (1876), samt Denham and H. Clapperton, "Travels and discoveries", och i synnerhet H. Barth, "Reise und entdeckungen in Nord- und Centralafrika" (1857--59). H. A.