Hellberg

Hellberg, Johan Karl, publicist, ämbetsman, född i Göteborg d. 16 Nov. 1815, blef student i Upsala 1835 och inskrefs 1839 efter aflagda ämbetsexamina såsom e. o. kanslist i ecklesiastikexpeditionen, generaltullstyrelsen m. fl. verk, men egnade sig hufvudsakligen åt publiciteten, först i tidningen "Svenska Biet", sedan i halfveckotidningen "Morgonen" (ett oppositionsblad mot konung Oskar I) samt från slutet af 1845 i ''Post- och inrikes tidningar", för hvilka han var hufvudredaktör 1847--56. Sistnämnda år blef han postkommissarie och 1857 postdirektör i Hamburg, hvilken befattning han innehade till 1869, då svenska postkontoret derstädes indrogs. Derefter sysselsatte han sig med omfattande skriftställareverksamhet och spiritistiska studier. Död i Stockholm d. 5 Okt. 1877. H. tillhörde inom politiken den "yttersta högern", om detta uttryck får användas på svenska förhållanden, och visade sig efter Karl Johans död till och med "mera konungsk än konungen sjelf". Under upprörda tider, t. ex. 1848, ansågs han dock genom sin fasthet hafva gjort den bestående ordningen goda tjenster, hvilka slutligen erhöllo sin belöning genom postdirektörstjensten i Hamburg. Den vana vid polemik, som H. under sin publicistiska verksamhet förvärfvat, öfvergaf han ej häller såsom ämbetsman. Han omfattade med stort intresse postväsendet och dithörande frågor, som han behandlade i tidningsartiklar och broschyrer samt i en särskild af honom under vistelsen i Hamburg utgifven tidskrift, "Svenskt Postarkiv". Jämte sitt politiska och polemiska författareskap försökte sig H. äfven såsom skald och utgaf en diktsamling, Rimfrost (1838), samt Sånger från Upsala för trettio år sedan af f. d. "poeten", Upsalastudent (1866). Hans vidlyftigaste arbete, hvilket han utgaf under psevdonymen Posthumus, är Ur minnet och dagboken om mina samtida personer och händelser efter 1815 inom och utom fäderneslandet (12 delar, 1870--74).