Helsingör, stad i Danmark, på Själlands nordöstra kust, på en i Öresund utskjutande udde, midt emot Helsingborg (blott omkr. 5 km. derifran). Innan Öresundstullen upphäfdes (1857), hvilken nödsakade fartygen att stanna i H., var staden i stort välstånd, men gick sedermera betydligt tillbaka och har ännu icke nått en så hög folkmängdssiffra som i midten af 1850-talet (1880 var innevånarnas antal 8,978, men 1855 uppgick det till 9,097), ehuru den 1864 fick jernvägsförbindelse med hufvudstaden och hamnen 1859--63 mycket utvidgades. Från H. är liflig ångbåtstrafik till Köpenhamn och till svenska kusten. Det närbelägna forna lustslottet Marienlyst ombildades 1859 till en hafsbadanstalt, som under de senare åren varit mycket besökt, i synnerhet af nordtyskar. Utom några skeppsbyggerier och en slip finnas i H. och dess omnejd flere industriella anläggningar af ganska betydligt omfång. Hemmahörande i H. voro 1880 107 segelfartyg, med en drägtighet af omkr. 9,750 tons, och 6 ångfartyg, med omkr. 1,400 tons. Ytterst på den udde, der staden är belägen, ligger fästningen Kronborg. H. omtalas redan i den äldre medeltiden och är troligen samma ställe som det gamla Halöre, hvarest en mycket besökt marknad hölls. Erik Presthataren brände staden 1288, och lybeckarna gjorde detsamma tvänne gånger i 14:de årh. samt derjämte 1522. Stadsrättigheter fick H. 1425, och ungefär samtidigt byggdes borgen Krogen l. Örekrog i stället för det äldre Flynderborg. H. har tvänne gånger svårt hemsökts af pesten, nämligen 1583, då 1,200 menniskor dogo, och 1711, då omkr. 2,000 personer (mera än en tredjedel af innevånarnas hela antal) bortrycktes. E. Ebg.
Nordisk familjebok · första upplagan
Helsingör
Ämne: Danska orter, städer och öar · Danmark: orter, öar och grevskap; engelska grevskap
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 998 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗