Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Hermannstadt

Ämne: Ungerns komitat, städer och orter · Orter och floder i Ungern

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 1104 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Hermannstadt. 1. (Magyar. Szeben.) Komitat i storfurstendömet Siebenbürgen. 3,313,52 qvkm. 141,627 innev. (1880). -- 2. (Magyar. Nagy-Szeben.) Hufvudstad i nämnda komitat och fordom i hela Siebenbürgen, belägen på en kulle vid floden Cibin och vid Grosswardein--H.-jernvägen. Den egentliga staden, som förr omgafs af fästningsmurar, består af en högre liggande, välbyggd del och en lägre, mera, oregelbunden, mellan hvilka leda branta trappor, och har öfvervägande tysk befolkning ("sachsare"), omkr. 12,000, hvaremot de 3 förstäderna bebos af rumaner och zigenare. Hela antalet innevånare uppgick 1880 till 19,446. Af stadens 10 kyrkor ega katolikerna 4, de reformerte 1, grekerna 3 och lutheranerna 2, af hvilka sistnämnda den ena, i gotisk stil och med ett 73 m. högt torn, utgör stadens förnämsta byggnadsverk. För öfrigt märkas rådhuset med sachsiska arkivet, bruckenthalska palatset med ett rikt bibliotek, naturalie- och konstsamlingar, tyska teatern, militärhospitalet, dårhuset, 1 infanteri- och 1 artillerikasern. H. är säte för det siebenbürgska militärkommandot, för en grekisk-orientalisk ärkebiskop och för superintendenten öfver lutherska kyrkan. I staden finnas en naturhistorisk förening, en ungersk rättsakademi, 1 katolskt och 1 lutherskt gymnasium, åtskilliga andra skolor samt flere kloster och seminarier. Handeln med Orienten var fordom mycket blomstrande, men är numera inskränkt till transito-affärer på Rumanien. Af större betydelse är industrien, som omfattar kläde, papper, lervaror, tågverk, ljus, hvilka i massor afsättas ända till Wien. Den närbelägna byn Heltau har stora ylleväfverier och betydlig fruktodling. -- H. (redan i en urkund från 1223 kallad Villa Hermanni, d. v. s. Hermans stad) var en af de tyska kolonier, som under 12:te årh. anlades i Siebenbürgen, och blef snart medelpunkt för hela kolonisationen. År 1442 belägrades H. af turkarna och efter slaget vid Mohacs (1526) af Johan Zapolyas trupper. 1610 intogs det genom list och plundrades af siebenbürgske fursten Gabriel Bathori. S. A. L.