Hermocrates (Grek. Hermokrates), Grek. hist., var en syrakusan af hög börd, framstående fosterlandsvän och utmärkt i såväl politiska som krigiska värf. Redan från år 424 f. Kr. sträfvade han för att bilägga stridigheterna mellan städerna på Sicilien och förena dem till motstånd mot Athens hersklystna planer. Då athenarna år 415, på uppmaning af innevånarna i Segesta, afsände den stora expeditionen till Sicilien och tillfogade de illa anförde och rustade syrakusanerna kännbara förluster, valdes H. till fältherre och ledde, i förbund med Sparta och Korint, kriget mot Athen, till dess han (410) landsförvisades af folkpartiet. Äfven såsom landsflyktig gagnade han sitt fosterland genom att samla trupper till värn mot kartagernas angrepp; men då han, förlitande sig på sin derigenom återvunna popularitet, vågade sig in i staden med fåtaligt följe, blef han ihjelslagen (408 f. Kr.). Hans dotter var förmäld med Dionysius d. ä. A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Hermocrates
Ämne: Grekiska fältherrar och statsmän · Antikens Grekland, Turkiet och Främre orienten
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 1119 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗