Konon

Konon, forngrekisk fältherre, hvilken under den senare delen af peloponnesiska kriget (från 413 f. Kr.) vid flere tillfällen förde befälet på Athens flottor. År 407 efterträdde han Alkibiades såsom öfverbefälhafvare, men blef följande året af spartanerna under Kallikratides slagen och innesluten vid Mytilene, ur hvilket trångmål han dock räddades genom sina medfältherrars seger vid Arginusiska öarna. Då den attiska flottan öfverrumplades af Lysandros vid Aigospotamoi (405), lyckades Konon rädda åtta skepp och sökte med dessa en tillflykt hos Evagoras, Cyperns herskare. Der qvarstannade han i åtta år och inledde underhandlingar med det persiska hofvet, som med oblida ögon såg Spartas alltför stora öfvervigt. På den persiske satrapen Farnabazos' rekommendation erhöll han 396 storkonungens uppdrag att vid kusterna af Cilicien uppsätta och inöfva en flotta, afsedd att användas mot spartanerna. Sedan han personligen infunnit sig vid storkonungens hof och genom sitt frimodiga uppträdande lyckats undanrödja de hinder, hvilka genom Tissafernes' ränker ställde sig i vägen för hans företag, kunde han omsider gå till sjös med sin nyskapade flotta. Han angrep och slog den spartanska flottan under Peisandros vid Knidos (394). Dermed var Spartas öfvermakt på hafvet bruten och första steget taget till genomförande af den plan, som städse föresväfvat K., återupprättandet af Athens sjöherravälde. Han seglade omkring till de grekiska städerna på Asiens kust och Arkipelagens öar, öfverallt förjagande de spartanska besättningarna och återupprättande den demokratiska författningen. Derefter styrdes kosan mot Peloponnesos, hvars kuster härjades, och slutligen till Athen, der K. helsades af sina medborgares jubel och med tillhjelp af persiska penningar skyndsamt iståndsatte de raserade fästningsverken. Då spartanerna, uppskrämda af dessa framgångar, genom sitt ombud Antalkidas tillbjödo perserkonungen en för Grekland skymflig och ofördelaktig fred, afsände athenarna K. för att bevaka sina intressen, men denne blef af den persiske ståthållaren Tiribazos tillfångatagen i Sardes under förevändning, att han motverkat konungens intressen. Om hans senare öden råder ovisshet, men enligt de trovärdigaste uppgifter undkom han och sökte å nyo en fristad hos sin vän Evagoras på Cypern. A. M. A.