Sida 601
Konkurs-auktion ...
grundsats är antagen inom hela den handelsidkande verlden; "konnossementet representerar varan", säger man, och "öfverlåtelse af konnossement är öfverlåtelse af vara". Denna regel är ingalunda en egendomlig bildning af köpmansbruket, utan en tillämpning af allmänna rättssatser. Genom att mot konnossement lemna varorna till skepparen upphör aflastaren att besitta dem; den nye besittaren är den, som är behörig innehafvare af konnossementet -- det är denne, icke aflastaren såsom sådan, hvilken eger råda öfver varan. Med hvilken rätt han eger förfoga deröfver -- såsom egare, kominissionär, panträttshafvare -- bestämmes naturligtvis af det sätt, på hvilket han kommit i besittning af konnossementet; men han eger till varan enahanda rätt, som skulle hafva tillkommit honom, om sjelfva varan blifvit öfverlemnad till honom. Den, som fått till sig öfverlåtet ett konnossement af en person, hvilken formelt varit behörig att öfverlåta detsamma, vinner sålunda rätt till varan, äfven om öfverlåtaren i verkligheten icke varit behörig att förfoga deröfver, såvida nämligen emottagaren var i god tro. Innehafvarens rätt är beroende af hans egen åtkomst, icke af öfverlåtarens rätt. -- Från denna regel, att öfverlåtelse af konnossement har samma rättsliga betydelse som öfverlemnande af sjelfva varan till besittning, bildar den s. k. stoppningsrätten (se d. o.) ett undantag. Men detta undantag upphäfver ingalunda regeln, utan beror deraf att öfverlåtelse af besittningen till varor, som äro under transport, icke i allt kan likställas med omedelbart öfverlemnande. -- Konnossementet varder sålunda i full utsträckning ett omsättningspapper, en "sjövexel". Likasom vexeln utställes det vanligen i flere exemplar, hvilka alla då måste vara lika lydande. Derigenom har man velat bereda konnossementsomsättningen flere fördelar, såsom att de olika exemplaren kunna på olika vägar öfversändas till lastemottagaren, eller att ett exemplar, utan öfverlåtelse, kan sändas till köparen, ett annat, med öfverlåtelse, till en mellanhand för att utlemnas mot accept å den för köpeskillingen dragna vexeln, eller slutligen att aflastaren genom öfversändande af nytt konnossementsexemplar lättare kan utöfva stoppningsrätt mot innehafvaren af det först afsända. Genom denna anordning kan emellertid uppstå konflikt mellan flere innehafvare af konnossement. Har varan ännu icke blifvit utlemnad till någon af dem, eger den företräde, hvilkens konnossementsexemplar blifvit först afsändt; men har innehafvare af ett senare afsändt konnossement i god tro kommit i besittning af sjelfva varan, eger han behålla den. I. Afz.
Konnässör. Se Connaissance.
Konoid (af Grek. konos, kägla, och eidos, form). matem., en figur, som begränsas af en konoidisk yta (se nedan); ofta förstår man dock med konoid just denna yta. Inom den grekiska geometrien förstod man med konoid en figur, som uppkommer, då en parabel eller hyperbel vrider sig kring en axel. Den förste, som undersökte detta slag af figurer, var Archimedes. -- Konoidisk yta, matem. Om en rät linie
glider på en gång utefter en kurva och på en rät linie, som icke ligger i denna kurvas plan, samt derunder städse förblir parallel med ett gifvet plan, så beskrifver den under sin rörelse en yta, som kallas konoidisk yta. Kurvan kallas direktris, den gifna räta linien axel, planet dirigerande plan och den rörliga räta linien genemtris till den konoidiska ytan. Direktrisen kan äfven vara en rät linie; i detta fall blir konoiden en hyperbolisk paraboloid (se d. o.). De konoidiska ytorna ega en viss likhet med de koniska, men der de senare hafva en spets, hafva de förra i stället en kant. G. E.
Konon, forngrekisk fältherre, hvilken under den senare delen af peloponnesiska kriget (från 413 f. Kr.) vid flere tillfällen förde befälet på Athens flottor. År 407 efterträdde han Alkibiades såsom öfverbefälhafvare, men blef följande året af spartanerna under Kallikratides slagen och innesluten vid Mytilene, ur hvilket trångmål han dock räddades genom sina medfältherrars seger vid Arginusiska öarna. Då den attiska flottan öfverrumplades af Lysandros vid Aigospotamoi (405), lyckades Konon rädda åtta skepp och sökte med dessa en tillflykt hos Evagoras, Cyperns herskare. Der qvarstannade han i åtta år och inledde underhandlingar med det persiska hofvet, som med oblida ögon såg Spartas alltför stora öfvervigt. På den persiske satrapen Farnabazos' rekommendation erhöll han 396 storkonungens uppdrag att vid kusterna af Cilicien uppsätta och inöfva en flotta, afsedd att användas mot spartanerna. Sedan han personligen infunnit sig vid storkonungens hof och genom sitt frimodiga uppträdande lyckats undanrödja de hinder, hvilka genom Tissafernes' ränker ställde sig i vägen för hans företag, kunde han omsider gå till sjös med sin nyskapade flotta. Han angrep och slog den spartanska flottan under Peisandros vid Knidos (394). Dermed var Spartas öfvermakt på hafvet bruten och första steget taget till genomförande af den plan, som städse föresväfvat K., återupprättandet af Athens sjöherravälde. Han seglade omkring till de grekiska städerna på Asiens kust och Arkipelagens öar, öfverallt förjagande de spartanska besättningarna och återupprättande den demokratiska författningen. Derefter styrdes kosan mot Peloponnesos, hvars kuster härjades, och slutligen till Athen, der K. helsades af sina medborgares jubel och med tillhjelp af persiska penningar skyndsamt iståndsatte de raserade fästningsverken. Då spartanerna, uppskrämda af dessa framgångar, genom sitt ombud Antalkidas tillbjödo perserkonungen en för Grekland skymflig och ofördelaktig fred, afsände athenarna K. för att bevaka sina intressen, men denne blef af den persiske ståthållaren Tiribazos tillfångatagen i Sardes under förevändning, att han motverkat konungens intressen. Om hans senare öden råder ovisshet, men enligt de trovärdigaste uppgifter undkom han och sökte å nyo en fristad hos sin vän Evagoras på Cypern. A. M. A.
Konotóp, stad i ryska guvernem. Tjernigov. n. ö. om Kiev, vid jernvägen mellan denna stad och Kursk. Omkr. 10,000 innev. Handel med
Källa: Project Runeberg ·
