Sida 359
Kindpåsgnagarna, Saccomyoidæ, zool.
väsentlig mån bidraga till trafiken. Kanalen har 15 slussar, hvilka hålla i längd 29,1 m., i bredd 4,9 m. och i djup nära 1,5 m. Skilnaden i vattenhöjd vid kanalens ändpunkter är 52,8 m. År 1882 trafikerades kanalen af 1,296 segel- och 1,271 ångfartyg, för hvilka i kanalafgifter erlades 28,796 kr. 90 öre. A. G.
Kindasvint [hårdt k], vestgoternas konung 641--652, hade uppnått sitt 78:de lefnadsår, då han utan blodsutgjutelse tillvällade sig regeringen och insatte den unge konung Tulga i ett kloster. Han tuktade med stränghet såväl den mäktiga hierarkiens medlemmar som de verldslige store, och många flydde för honom ur landet. På det sjunde rikskonciliet i Toledo (646) samt genom senare förordningar verkade han till det lägre folkets bästa med afseende på rättskipningen samt för enhet i densamma. Så afskaffade han den för rikets romerska innevånare medgifna särskilda rättsurkunden Lex romana visigothorum (Breviarium Alaricianum). Sedan K. 649 genomdrifvit, att hans son Rekisvint upphöjdes till hans medregent, öfverlemnade han slutligen hela regeringen åt denne och dog icke långt derefter, d. 1 Okt. 652.
Kindbackar, sjöv. 1. Se Bogspröt. -- 2. Ett par grofva klossar, som äro fastbultade å ömse sidor å undermasterna, och på hvilka långsalningarna hvila. L. H.
Kindblad, Karl Edvard, ordboksförfattare, född i Stockholm d. 11 Juli 1807, blef 1825 student i Upsala och 1833 anställd såsom e. o. tjensteman i d. v. Krigsexpeditionen. Efter att hafva genomgått de lägre tjenstegraderna inom Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition -- K. var 1843--66 tillika sekreterare vid Ingeniörkåren -- utnämndes han 1861 till protokollsekreterare i K. M:ts kansli och 1866 till ordin. protokollssekreterare inom nämnda kansliexpedition. 1872 tog han afsked och bosatte sig i norra Småland. K. höll 1831--32 i Stockholm en söndagsskola, i hvilken han meddelade kostnadsfri undervisning åt handtverksgesäller och andra obemedlade. På 1830-talet utgaf han flere kortare läroböcker i svensk och allmän historia samt längre fram Handbok i svenska historien för ungdom och menige man (4 delar, 1849--59; 2:dra upplagan 1876--77), Fäderneslandets häfder skildrade i enkla berättelser (1860) och -- i förening med G. H. Mellin -- Allmän verldshistoria för fruntimmer och ungdom (3 delar, 1857--62). Märkligare än genom dessa arbeten har K. gjort sitt namn såsom varande den förste enskilde man, som efter Sahlstedt (1773) på allvar upptagit försöket att åstadkomma en Ordbok öfver svenska språket. K. började nämligen 1840 utgifva ett arbete med denna titel. Företaget vann erkännande för det osparda nit och det fosterländska syfte, om hvilka det vittnade. Utgifvandet afslöts dock redan med 3:dje häftet, så att det vidlyftigt anlagda verket ej hann längre än till ordet "afhackning". K:s förarbeten, utgörande en stor ordlista och 10,000 språkprof, inlöstes emellertid 1846 af Svenska akademien, hvarjämte K. förband sig att mot årsarvode
aflemna till akademien minst 20,000 nya exempel årligen. År 1850, då tillsammans 64,000 språkprof voro af honom samlade, förklarade han sig icke vidare kunna fullfölja detta åtagande. Han uppgaf likväl icke det mål han för egen del föresatt sig och blef slutligen i stånd att åter börja utgifva en Ordbok öfver svenska språket (3 delar 1867--72), efter en i flere afseenden förändrad plan. Äfven detta arbete afstannade, med ordet "gradvis". K. är den förste svenske ordboksförfattare, som i vidsträcktare mån försett de särskilda orden med språkprof (dock utan citatställen) af namngifna författare.
Kindpansrade fiskar, zool. Under denna benämning sammanfattas en till de taggfeniga fiskarnas ordning hörande familj, som benämnts Triglidae, Cottidae eller Scorpaenoides, alltefter som man ansett det ena eller andra af de hithörande slägtena Trigla, Cottus och Scorpaena såsom typiskt för familjen. Senare författare begagna namnet Cottidae efter slägtet Cottus (se Simpslägtet). De kindpansrade fiskarna utmärkas förnämligast derigenom att infraorbitalbenen äro baktill fästa vid förlocket samt ofta tämligen stora, hvarigenom kinderna blifva hårda och benklädda. Mest utprägladt visar sig detta hos gnodingsslägtet (Trigla). Hithörande fiskar lefva hufvudsakligen i saltvatten; endast några få sötvattensarter finnas. De äro bottenfiskar, men hålla sig, med högst få undantag, på tämligen grundt vatten. Representanter för familjen finnas i alla zonernas haf. R. L.
Kindpåsgnagarna, Saccomyoidae, zool., bilda en familj inom gnagarnas ordning bland däggdjuren. De hafva vadbenet sammansmält med skenbenet, fullständigt nyckelben, odelade okbensutskott från öfverkäken och trind svans. Öfverläppen är hårig, icke klufven. Fötterna hafva i allmänhet fem, med fullständiga klor försedda tår. Kindtänderna äro fyra i hvarje käkhalfva, än med fullständiga, än med ofullständiga rötter. Pannbenen sakna bakre ögonhålsutskott. Stora yttre kindpåsar förefinnas, äfvensom blindtarm. Man har indelat familjen i två underfamiljer: kindpåsmöss (Saccomyini) och kindpåsråttor (Geomyini). Hos de förra upptaga mastoidbenen en del af skallens öfre sida, hvaremot dessa ben hos den senare underfamiljen icke sträcka sig upp på skallens öfre del. -- Af kindpåsmössen må nämnas kindpåsspringmusen, Dipodomys Philippii, som blir 13 cm. lång och har en svans af 17 cm. längd. Djuret är ljusbrunt, med sidorna, undre delarna, en strimma öfver låren till svansen och dennas spets hvita. Öronen och ögonen äro stora. Mellanfoten är lång och har alla sina ben skilda. Svansen är lika lång som eller längre än kroppen och försedd med en hårqvast i spetsen. Arten lefver i Kalifornien på de ödsligaste trakter, der växtligheten hufvudsakligen består af kaktus-arter. Om kindpåsspringmusens lefnadssätt känner man nästan ingenting; hon lär vara i rörelse nattetid och visar sig icke rädd. -- Till den senare underfamiljen hör goffern, Geomys bursarius, som
Källa: Project Runeberg ·
