Sida 126
Karamzin, Nikolaj Michailovitj
tillhjelp bestämmas. För ett tal större än 1 är nämligen karakteristikan alltid en enhet mindre än de hela siffrornas antal. För ett egentligt decimalbråk åter är den negativ och numeriskt lika med antalet nollor före den första verkliga siffran i decimalbråket, den hela nollan äfven inbegripen. Så äro t. ex. för logaritmerna till talen 1101, 9, 0,7 och 0,00035, karakteristikerna 3, 0, -1 och -4. -- 2. Om en kontinuerlig följd af buktiga ytor af samma slag är gifven, så kallas den kroklinie för karakteristika, utefter hvilken två konsekutiva ytor skära hvarandra. G. E.
Karaktersbyggning (se Karakter) kallas ofta hufvudbyggnaden på en väl bebyggd landtgård; manbyggning; Fr. corps de logis.
Karaktersdans (se Karakter), dans, som särskildt är eller varit i bruk hos en viss nation eller menniskoklass eller under en viss period ; dans, som är afsedd att uttrycksfullt åskådliggöra en vana, ett själstillstånd eller lynnet hos en tidsålder, en klass eller ett folk.
Karaktersdrama (se Karakter), ett skådespel, i hvilket hufvudintresset icke ligger så mycket på framställandet af en handling, med dess bevekelsegrunder och följder, som på en så vidt möjligt fullständig skildring af hufvudpersonens karakter, med ständig hänsyn till en hos honom förherskande böjelse, passion eller vana, så att han blifver representant för någon typisk grundriktning i menniskosinnet. Handlingen i ett dylikt drama blifver ofta något utdragen genom dröjandet vid nya sidor i hjeltens skaplynne. Exempel på karaktersstycken äro Shakspeares "Richard III" och "Timon of Athens", Molières "Le misanthrope" och "Le malade imaginaire", Holbergs "Erasmus Montanus" och "Den stundeslöse".
Karaktersfullmakt (se Karakter), fullmakt å karakter, namn, heder och värdighet af ämbete eller tjenst, med hvars innehafvande ej följer lön på stat eller tjenstgöringsskyldighet. För sådan fullmakt erlägges särskild bevillning. A. D. H.
Karaktersmask (se Karakter), förklädnad, som framställer en viss personlighet (ur lifvet, dikten, historien) eller är hemtad från ett visst stånds eller en annan tidsålders drägt. Motsats: fantasikostym.
Karaktersrol (se Karakter), i ett drama en sådan rol, i hvilken den framställda personens inre, individuella väsende får ett mångsidigt, genomfördt uttryck. Situationerna i stycket tjena då merendels blott till att från alla riktningar belysa hufvudfiguren. Denna är af skalden tecknad utförligt och noggrant, hvilket ej hindrar, att skådespelaren får en svår uppgift, då han skall sammansmälta de karakteristiska smådragen och tillägga nya för att afrunda figuren. Som exempel på karaktersroller må nämnas Shakspeares Hamlet och Falstaff, Molières Tartuffe och Harpagon, Göthes Faust och Tasso, Ibsens Brand och Fru Inger til Östråt.
Karales. Se Cagliari.
Karamanien, hos åtskillige geografer benämning på södra kusten af Mindre Asien, mellan Taurus och Medelhafvet, omfattande de forna landskapen Lycien, Pamfylien och Cilicien l.
södra delen af det nuv. vilajetet Konia. Namnet betecknade ursprungligen ett turkiskt rike, Karaman, som grundlades n. om Taurus (Kappadocien och Frygien, med Ikonium till hufvudstad) efter det seldsjukiska rikets i Ikonium fall (omkr. 1300), och med hvilket för en kort tid äfven kustlandet var förenadt. Sedan detta rike efter ett våldsamt krig 1462--72 störtats af de osmanske turkarna, hvilkas farligaste motståndare i Mindre Asien de karamanske furstarna voro i halftannat århundrade, fortfor landet att vara ett paschalikat med staden Karaman (forntidens Laranda), n. om Taurus, vid Gyndere Su, som hufvudort. Paschalikatet omfattade dock endast det inre af landet n. om bergskedjan Taurus och ej någon del af kusten.
Karamell (Fr. caramel, af Sp. caramelo), brändt socker, en genom smältning af socker vid högre värmegrad erhållen, mörkbrun, egendomligt, men icke obehagligt luktande honings-tjock massa, hvilken vid afsvalning stelnar och blir hård, svartbrun och glänsande samt genom värme åter kan blifva tjockflytande. Äfven den hårdnade massan kallas karamell. Genom sockrets smältning vid hög värme har dess kristallisationsförmåga gått förlorad. Karamellen drager lätt fuktighet till sig samt är lättlöst i vatten och svårlöst i sprit. Sockret har genom bränningen fått en brytning i sötman. Denna massa nyttjas ensamt eller med mångahanda tillsatser till åtskilliga sockerbagerialster. Inom medicinen nyttjas karamell till upptagande af vissa medikament, såsom pepparmynta, terpentin och caragheen. I tekniken brukas karamell såsom "sockerkulör", hvilken endast är en vattenlösning af karamell, till färgning af ättika och andra tekniska fabrikat, eller i form af "fuchsinkarameller" till färgning af rödvin o. s. v.
Kara Mustafa, turkisk storvesir under sultan Muhammed IV, blef 1676 storvesir. Efter att hafva utan framgång fört krig mot Ryssland 1677--81, ryckte han 1683, för att befästa Tökölys makt, såsom turkisk vasallkonung i Ungern, med en här af omkr. 300,000 man mot Wien. Från Juni till Sept. s. å. belägrade han Österrikes hufvudstad, men nödgades upphäfva belägringen, sedan han d. 12 Sept. vid Kahlenberg blifvit i grund slagen af en polsk-tysk här under Johan Sobieski och Karl af Lothringen. Återkommen till Turkiet, afrättades han i Belgrad på sultanens befallning den 25 Dec. s. å. Han var utan fältherreduglighet, men öfvermodig och högfärdig.
Karamzin, Nikolaj Michailovitj, berömd rysk författare, f. 1766 i guvernementet Simbirsk, sattes vid 14 års ålder i Schadens pension i Moskva samt trädde 1783 i militärtjenst, men lemnade den snart för att egna sig åt literaturen. År 1789 företog han en resa genom Tyskland, Schweiz, Frankrike och England, beskrifven i hans "Bref från en rysk resande", som först grundlade hans literära rykte. Efter återkomsten till Ryssland grundade K. Moskva-journalen (1791--92), hvari början af den nyssnämnda brefserien trycktes. Han utgaf sedan en kalender under titeln Aglaja (1794--95), innehållande vittra uppsatser af olika
Källa: Project Runeberg ·
