Sida 77
Kanarieöarna
Kanalisera (Fr. canaliser. Jfr Kanal), förse (ett område) med kanaler; göra (en flod) segelbar. -- Kanalisation, ett områdes, ett vattendrags kanalisering.
Kanalje (Fr. canaille, slödder, af Lat. canis, hund), "fähund", skälm, skurk. -- Kanaljeri, skurkstreck.
Kanal-öarna l. Normandiska öarna, en ögrupp i Normandiska viken af Kanalen, den enda återstoden af Normandie, som ännu tillhör England. Gruppen består af de större öarna Jersey, Guernsey, Sark (Fr. Sercq) och Alderney (se dessa ord) samt flere mindre öar och klippor, har en areal af 195,54 qvkm. och hade 1881 87,731 innev. En mängd megalitiska fornlemningar finnas på öarna. Sedan 933 hörde öarna till Normandie och kommo med dess hertig Vilhelm Eröfraren till England 1066. I spetsen för öarnas förvaltning står en för 5 år tillsatt vice-guvernör ("lieutenant-governor"), en för Jersey och en för de andra öarna. Högsta civila ämbetsmannen är "the bailiff" (likaledes en för Jersey och en för de öfriga öarna), som utnämnes af kronan, vanligen på lifstid, och är ordförande i "royal court" och i "states" (ständerna). Innevånarnas umgängesspråk är den gamla normandiska franskan; domstolsspråket är nyfranska. Gudstjensten förrättas på franska i landsförsamlingarna, men på engelska i de fleste stadskyrkor.
Kananur l. Kananor (Eng. Cannanore), hamnstad i kejsaredömet Indien, distriktet Madras, på Malabar-kusten. Omkr. 12,000 innev. Från 1791 har det varit den förnämsta britiska militärstationen på Malabar-kusten.
Kanapé (Fr. canapé, af Med. Lat. canapeum, en förvrängning af Grek. konopeion, af konops, mygga, säng med omhängen för att hålla mygg borta), hvilsoffa. -- Äfven ett slags bakverk af smördeg kallas kanapéer.
Kanara l. Kanaru. Se Canara, Dravida och Indien, sp. 530--31.
Kanara-språket. Se Canara-språket och Dravida.
Kanäriefogeln, Serinus canarius, zool., hör till familjen finkartade foglar inom tättingarnas ordning och foglarnas klass. I vildt tillstånd förekommer han på dem bland Kanarie-öarna, som äro skogbevuxna, på Madeira och på Gröna uddens öar. Han vistas der tätt stående träd omvexla med småskog och snår, företrädesvis utefter de med yppig grönska kantade bäckarna samt i trädgårdar; i bergstrakten lefver han
så högt upp som öfver 1,500 m. öfver hafvet. -- Vilda kanariefogeln, som i sitt
hemland benämnes "canario". blir 13 cm. lång, är på ryggen gulgrön, med svartaktiga streck och mycket breda, ljust askgrå fjäderkanter; öfvergumpen är gulgrön, strupen och frambröstet grönaktigt guldgula, halsens sidor askgrå, bröstet bakåt gulaktigare, buken och undergumpen hvitaktiga. Honan är ofvan brungrå, på bröstet och strupen grönaktigt guldgul. Fogelns föda utgöres af växtämnen, t. ex. frön, späda grönsaker och saftiga frukter, särskildt fikon. Honan lägger 4 (stundom blott 3) kullar hvarje år. Arten är sällskaplig och lefver en stor del af året i mindre eller större flockar. Vilda kanariefogeln fångas lätt, i synnerhet som ung, tämjes utan svårighet och parar sig med tama honor. -- Sedan trehundra år tillbaka har kanariefogeln hållits tam och derunder förändrats till både storlek och utseende. Tama kanariefogeln är större än sin vilda stamart och oftast enfärgadt gul eller hvitgul; mindre ofta liknar han till färgen den vilda arten. Sången har föga förändrats i tama tillståndet, men de vilda foglarnas är skönare och klangfullare. Tama kanariehonan parar sig tämligen lätt med hannar af åtskilliga finkarter, t. ex. grönsiskan, gråsiskan, steglitsan, vanliga och vinter-hämplingen, grönfinken m. fl. Bastarderna sjunga icke så väl och fortplanta sig icke så lätt sinsemellan, men deremot med mindre svårighet med kanariehonor. Angående tama kanariefogelns lefnadssätt, uppfödande och skötsel m. m. finnas skrifter i mängd utgifna. -- Om Svenska kanariefogeln se Grönfink-slägtet. C. R. S.
Kanäriefrö. Se Kanariegräs.
Kanärieglas. Se Uranglas.
Kanariegräs, Phalaris canariensis L., bot., en graminé med omkr. 60--70 cm. högt strå, tämligen korta och breda blad, äggformig axvippa om 3 cm. längd och håriga blomfjäll. Dess små plattade, elliptiska, hvitgula frön äro den bästa föda för kanariefoglar och flere andra burfåglar. Kanariegräset träffas ofta nog å sophögar uppvuxet af sådant bortkastadt frö. O. T. S.
Kanariesekt (af Lat. siccus, torr), ett sött, likörartadt vin från Kanarieöarna, hvilket efter att hafva legat i 3 år får en egendomlig arom, som påminner om ananas. För några århundraden sedan stod kanariesekt i mycket högre anseende än nu; emellertid drack man då under detta namn mest torra hvita viner, kryddade med socker, kanel, muskot, stekta äpplen och ägg (Falstafts älsklingsdryck). Kanariesekt kommer numera i handeln nästan endast under främmande etikett, såsom sherry eller madeira; det mesta går till Brasilien.
Kanarieöarna (Sp. Islas Canarias), ögrupp i Atlantiska hafvet, utanför nordvestra kusten af Afrika, är belägen mellan 27° 30' och 29° 30' n. br. samt 13° 26' 45" och 18° 19' 45" v. l. (fr. Greenw.) och består af 6 smärre, obebodda öar samt 7 större, nämligen: Hierro (Ferro), Palma, Gomera, Teneriffa, Gran Canaria, Fuerteventura och Lanzarote. Sammanlagda arealen är 7,624,6 qvkm. Alla öarna äro af vulkaniskt ursprung och hvila på en grund af basalt eller trakyt, utmärkt af talrika
Källa: Project Runeberg ·
