Sida 308
Kepler, Johannes
mycket värderade. Tvärt emot hvad fallet varit med de öfriga slafstaterna, har K:s utveckling ej lidit något afbräck genom slaf emancipationen. Af mineral intaga stenkol (1880 brötos 1 mill. tons) och jernmalm första platsen; äfven finnes något bly och bergolja. Bland alster af fabriksindustrien, hvilken först på senare åren uppblomstrat, intaga förarbetad tobak och bränviii (1880: 1,2 mill. hl.) första platsen. Handeln befordras af jernvägar, hvilka d. 1 Jan. 1881 hade en längd af 2,571 km., och floder, hvilka till en stor del blifvit gjorda segelbara. -- Innevånarnas antal uppgick 1880 till 1,648,690, deraf 271,451 voro negrer, till större delen baptister eller metodister. Staten underhåller ett universitet, i staden Lexington, hvarjämte de olika bekännelserna underhålla flere "colleges" och teologiska seminarier. Enligt den nuvarande författningen, af d. 11 Juni 1850, utöfvas den verkställande makten af en för 4 år vald guvernör, hvilken icke kan vara guvernör under 2 på hvarandra följande perioder, och den lagstiftande makten af "general assembly", som sammanträder under högst 60 dagar hvarje år i statens hufvudstad, Frankfort, och består af en senat af 38 för 4 år valde medlemmar, af hvilka hälften afgår hvartannat år, samt ett representanthus af 100 medlemmar, valde för 2 år. Röstberättigade äro alla fria medborgare, som uppnått 21 års ålder samt bott 2 år i staten och 1 år i grefskapet. Till kongressen sänder staten 10 representanter. Finanserna äro goda. Statsskulden utgjorde d. 10 Okt. 1881 endast 480,000 doll. -- K. var till en början en del af kolonien Virginia och blef 1776 ett särskildt grefskap af denna, kalladt K. De första nybyggena anlades 1769 af Daniel Boone med sällskap från North Carolina. 1786 löste K. bandet med Virginia och upptogs 1792 som särskild stat i unionen. Vid utbrottet af det borgerliga kriget var K. en slafstat, men förblef unionen troget och förklarade sig neutralt. Det oaktadt besattes staten af såväl unionens som de konfedererades arméer, och båda dessa rekryterades af innevånarna i K.
Keokuk [hårdt k], stad i nord-amerikanska staten Iowa, straxt ofvanför Des Moines' förening med Mississippi och nedanom de sista forsar ("lower rapids") denna flod gör, hvilka förr hämmade flodfarten, men numera kringgås medelst en 14,5 km. lång kanal. 12,117 innev. (1880). Liflig handel.
Keops [ke'ops]. Se Cheops.
Keos [ke'os], Lat. Cea (Nygrek. Kea, Tzia, Tsjia l. Zia), en bland de cykladiska öarna i Egeiska hafvet, belägen mellan Attikas sydspets och ön Kythnos (Thermia). Areal 103 qvkm. Omkr. 9,000 innev. Ön var redan i forntiden berömd för sin fruktbarhet och egde fyra städer, af hvilka fornlemningar ännu äro synliga. Från en bland dessa, Iulis, härstammade de grekiske skalderna Simonides och Bakchylides. A. M. A.
Képi [kepi]. Se Keppi.
Kepler (Keppler; hårdt k), Johannes, tysk astronom, fysiker och matematiker, föddes i Weil i Würtemberg d. 27 Dec. 1571. Han tillbragte
sin första barndom under ogynsamma förhållanden; dels var hans kroppskonstitution redan från födelsen mycket svag, dels förde hans föräldrar, hvilkas äktenskap var mindre lyckligt, ett oroligt och kringflackande lif. Fadern var nämligen tidtals anställd i främmande härförares sold, och modern åtföljde sin man, hvarunder sonens uppfostran öfverlemnades åt farfadern. K. blef 1584 lärjunge vid klosterskolan i Adelberg, flyttades derifrån till skolan i Maulbronn, der hans studier i astronomi och matematik påbörjades, samt blef student i Tübingen 1589. Der åtnjöt han undervisning af astronomerna Maestlin och Apian, blef filosofie magister 1591 och egnade sig sedan åt teologien, men kallades redan 1593 till professor i matematik och moral vid gymnasiet i Graz, hvarest han sysselsatte sig med specialstudier i matematik och astronomi. På grund af religiösa oroligheter lemnade han dock denna plats 1599 och utsågs 1600 af Tyge Brahe till medhjelpare vid de astronomiska arbetena i Prag. Efter Brahes död (1601) blef K. hans efterträdare såsom kejserlig hofmatematiker; men då han icke lyckades utbekomma den bestämda aflöningen, antog han 1612 en kallelse till Linz såsom professor vid gymnasiet derstädes. Äfven der förbittrades hans lif af religiösa strider och svåra ekonomiska förhållanden, hvarför han 1626 lemnade Liriz och flyttade till Ulm. Emellertid hade den kejserliga skattkammarens skuld till K., hvilken skuld under tidens lopp stigit till 12,000 floriner, genom en egendomlig transaktion öfverflyttats på Wallenstein, och med anledning häraf begaf sig K. till Sagan i Schlesien, Wallensteins dåvarande vistelseort. Då emellertid icke häller Wallenstein befanns hågad att betala, beslöt K. slutligen att resa till Regensburg för att vid riksdagen derstädes 1630 framställa sina anspråk, men afled straxt efter ankomsten till denna stad, d. 5 Nov. (g. st.) 1630. -- På K:s graf i Regensburg uppsattes 1808 ett monument; en ännu mera storartad minnesvård öfver honom restes 1870 i hans födelsestad.
Redan vid unga år hade K. kommit till den fasta öfvertygelsen att planeterna voro underkastade lagar, som kunde på rent matematisk väg bestämmas. Så uppställde han i sitt första astronomiska arbete, Prodromus dissertationum cosmographicarum (1596), den satsen att planeternas afstånd från solen förhålla sig såsom radierna i sferer, hvilka i en viss ordning inskrifvas i eller omskrifvas kring de fem reguliera kropparna, en sats, som naturligtvis var alltför fantastisk för att kunna ega någon grund i verkligheten. Men några år senare kom han i tillfälle att med mera framgång fullfölja sina spekulationer genom att stödja dem på ett fast underlag af fakta. Såsom Tyge Brahes medhjelpare fick han nämligen på sin del att sysselsätta sig med planeten Mars i afsigt att för denna planet uppställa en bättre teori än den dittills gifna. Ty det visade sig att, om man enligt Copernicus' teori lät Mars röra sig i en epicykel utefter en excentrisk cirkel, den på grund deraf beräknade banan ej obetydligt
Källa: Project Runeberg ·
