Sida 41
Kallbräcka
William (fullbordad 1773). Staden är sedan 1870 försedd med vattenledning. Bland undervisningsanstalter i K. märkas 3 stats-colleges, med 1,263 lärjungar (1873), samt 5 colleges, som med bidrag af regeringen underhållas af missionssällskap och 1873 hade 305 lärjungar. Hela antalet skolor i K. var nämnda år 260 (med 19,445 lärjungar). I 36 skolor (med 9,445 lärjungar) undervisades på engelska, i 220 på inhemska språk; 4 voro seminarier med 136 elever af bägge könen. Af hela antalet lärjungar i dessa skolor voro 47,7 proc. hinduer, 13,5 proc. kristna, 2,6 proc. muhammedaner och 36,2 proc. tillhörde okänd religion. Utgifterna uppgingo till 25,011 pd st. Dessutom finnas en af staten underhållen konstslöjdskola samt ett medicinskt college. Främst bland enskilda undervisningsanstalter står La Martinière (öppnad 1836). Bland föreningar och lärda sällskap må nämnas det 1784 stiftade "Asiatic society of Bengal" samt "Medical and physical society" och "Agricultural and horticultural society". K:s botaniska trädgård är en af de största på jorden. -- K. var förr till följd af sin ringa höjd öfver hafsytan och de vattensjuka omgifningarna mycket osundt, i synnerhet för européer, men dränering af trakten m. fl. åtgärder hafva väsentligen förbättrat sundhetsförhållandena. Af 251,039 pers., som 1873 vårdades på stadens sjukhus, voro 48,4 proc. kolerapatienter. S. å. var dödlighetsprocenten 25,82 per mille. Störst var dödligheten i Jan., Nov. och Dec., minst i Juni och Juli. Medeltemperaturen är omkr. 26° C. och årliga regnmängden 1,67 m. -- K. är säte för en betydande industri. I och omkring staden voro 1880 ej mindre än 280,000 pers. sysselsatta vid 4,800 väfstolar; af jutevaror exporterade K. 1876 för 24 mill. kr., medan af oarbetad jute infördes för 51 mill. kr. För ej länge sedan betraktades K. som den första handelsstaden i Asien; och om Bombaj efter öppnandet af Sues-kanalen sträfvar att intaga första platsen i den österländska handeln, behåller Bengalens hufvudstad icke dess mindre sin betydelse såsom afsättningsort för Ganges-områdets rika produkter och såsom mellanhand med Kina. Värdet af införseln (bomullsväfnader och garn, metaller, spritdrycker och salt) uppgick 1876--77 till 325 mill. kr. och af utförseln (opium, ris, oljefrön, jute, te, indigo) till 587 mill. kr. I hamnen inlöpte 1876 1,342 fartyg om 1,214,718 tons och utgingo 1,355 med 1,206,643 tons drägtighet. Jernvägar sammanbinda K. med öfriga delar af kejsaredömet. Från Howrah utgår "East Indian railway" till Nordvestprovinserna och från Siáldah, en östlig förstad till K., utgå "Eastern Bengal railway" till Ganges' och Brahmaputras förening samt "South-eastern railway" till hamnen Canning vid mynningsarmen Matlah. -- K:s historia går tillbaka till 1686, då engelske köpmän anlade ett faktori vid Sutanati, en by vid Hugli inom det nuv. K:s område. Efter en närbelägen, åt gudinnan Kali helgad ort, vid namn Kali-Ghata, fick platsen namnet K. 1696 anlades ett fäste, det äldre Fort William, och
1700 köpte Ostindiska kompaniet af Aureng-Sibs son Asim formligen byarna Sutanati, Kali-Ghata och Gobindpur, hvarefter den nya stadsanläggningen hastigt växte, trots dess osunda läge. 1756 intogs K. af naboben af Bengalen, Suraj-ud-Dowlah, som i den s. k. "Svarta hålan" instängde 146 fångar, af hvilka 123 dogo på en natt. Staden återtogs i Jan. 1757 af öfverste Clive. 1773 blef den det britiska väldets i Indien hufvudstad. I Dec. 1883 öppnades i K. den första internationella utställning i Indien.
Kalkvatten. Se Kalk, kem.
Kalkyl, matem., räkning, beräkning. Ordet brukas äfven såsom namn på särskilda grenar af den matematiska analysen, t. ex. differential-kalkyl, residu-kalkyl, variations-kalkyl. Ordet kommer af Lat. calculus, liten (kalk-) sten. Romarna betjenade sig nämligen af små stenar vid uträkningar, omröstningar m. m. -- Kalkylera, räkna, beräkna. G. E.
Kall, socken i Jämtlands län, Undersåkers tingslag. Arealen 258,000 har. 2,074 innev. (1882). Annex till Undersåker, Hernösands stift, Jämtlands vestra kontrakt. I socknen finnas vid Kallströmmens utlopp ur sjön Jufveln lemningar af Kallströms skans, hvilken uppfördes 1659 på föranstaltande af guvernören Kl. Stiernskiöld och ånyo iståndsattes under Karl XII:s tid, men under frihetstiden lemnades att förfalla.
Kall, Abraham, dansk historiker, f. i Köpenhamn 1743, teol. kandidat 1762, var universitetsbibliotekarie 1765--80 och blef professor i grekiska 1770 och i historia 1781 samt etatsråd 1811. Död 1821. K. deltog i stiftandet af "Selskabet for borgerdyd" (1785) och "Borgerdydskolen" på Kristianshavn (1795). Han var en utomordentligt lärd man och hade ett mycket stort bibliotek, men författade endast mindre afhandlingar. Hans Verdenshistorie (1776) var under många år en mycket använd skolbok. K. utgaf 8:de och 9:de delarna af Suhms "Danmarks historie" (1806--12) och lemnade andra vetenskapsmän god hjelp vid deras arbeten. E. Ebg.
Kalla färger. Se Färg 2.
Kalla omslag. Se Omslag.
Kallavesi, en större insjö i Finland, Kuopio län, sammanhänger medelst Haukivesi med Saima.
Kallblodiga ryggradsdjur, zool., kallas med ett gemensamt namn de afdelningar af vertebraterna, som hafva blodet föga eller icke varmare än det medium (luft eller vatten), hvari djuren lefva. Orsaken härtill ligger dels i blodets ofullständiga syrsättning, beroende på andedrägtsorganens lägre utveckling, dels på kroppsbetäckningen, som icke qvarhåller den inre värmen. Till de kallblodiga ryggradsdjuren, hvilka R. Owen sammanfattat i en underprovins (klass) med namnet Haematocrya, höra kräldjur, amfibier och fiskar. C. R. S.
Kallbrand, patol. Se Brand 2 och Embolus.
Kallbräcka, metallurg., kallas den oart, som meddelas smidigt jern genom en halt af fosfor och som hufvudsakligen karakteriseras af sådant jerns egenskap att vara skört vid vanlig
Källa: Project Runeberg ·
