Sida 204
Karolinska mediko-kirurgiska institutet
Karlamagnús och kappa hans." Redan med kristendomens införande i Norden hade Carolus Magnus blifvit framställd såsom idealet af en kristen riddersman, och Olof den helige döpte efter honom sin son till Magnus, ett namn, som sedan blef så allmänt i Norden. Enligt G. Storm har sannolikt England varit mellanled mellan de franska dikterna och Karlamagnussagan, något, som bevisligen egt rum i afseende på andra sagoöfverflyttningar. Den norske öfversättaren har säkerligen ej haft framför sig något original, innehållande just de berättelser, som utgöra Karlamagnussagan; i alla händelser är någon sådan samling ej nu känd. Han måste derför anses såsom ordnare och bearbetare af det, som i sagans hemland utgjordes af spridda dikter, krönikor och sägner. I afseende på Karlamagnussagans form råder samma förhållande som i afseende på den öfriga norska öfversättningsliteraturen. Denna blef nämligen alltifrån början ("Tristansagan", öfversatt 1226, var, så vidt man vet, det första af romantikens importerade alster) afklädd originalens poetiska drägt och omstöpt i prosaform, antagligen emedan man vid öfversättningsperiodens början (omkr. 1225) redan hade en inhemsk klassisk prosaliteratur att ansluta sig till såsom mönster. -- Den norska "Karlamagnús saga" föreligger i två skilda bearbetningar: en äldre, från förra hälften af 13:de årh. (i handskrift, dock ej äldre än 14:de årh:s senare hälft), och en yngre, från slutet af 13:de eller början af 14:de årh. (handskrift från slutet af 17:de årh.). Ett fragment, som knappast är yngre än midten af 13:de årh., förvaras f. n. i Norska riksarkivet.
Af den svenska Karlamagnus krönika äro större fragment bevarade i handskrifter från 15:de årh. (den äldsta, från omkr. 1450, visar tillbaka på en ännu äldre kodex). De utgåfvos 1847 (efter af J. E. Rietz tagna afskrifter) af E. S. Bring.
Den danska Keyser Karl Magnus krönike finnes numera qvar endast i en handskrift, gjord i Börglum kloster 1480 (nu i Kongl. bibi. i Stockholm), och trycktes efter en från denna tagen afskrift 1508 eller 1509 (ej 1501) i Köpenhamn hos Gottfred af Ghemen (ett enda, defekt exemplar finnes i behåll och tillhör Upsala universitetsbibliotek), efter hvilken upplaga den å nyo utgafs 1534, ehuru i en något omarbetad form, af Kr. Pedersen (sedermera flere gånger omtryckt, senast 1856 af C. J. Brandt). Den svenska och den danska versionen stå i nära slågtskap och äro tydligen utgångna från samma källa. Troligen har den förra af dem blifvit öfverflyttad från norska (en del språkliga egenheter finner sin förklaring endast genom att uppfattas såsom missförstådd fornnorska), hvaremot den danska krönikan genom vissa språkformer pekar på en svensk källa, af hvilken den dock befinnes vara en förkortad och tämligen fri bearbetning. Bägge härstamma från den ofvannämnda äldre redaktionen af den norska bearbetningen. Den tryckta danska krönikan nådde inom kort till Island och öfversattes derstädes på 1600-talet till isländska.
Denna nyisländska Karlamagnússaga förvaras i Kongl. Bibi. i Köpenhamn i en handskrift, af hvilken en afskrift 1691 togs för Kongl. bibi. i Stockholm. -- Jfr G. Paris: "Histoire poétique de Charlemagne" (1865), och G. Storm: "Sagnkredsene om Karl den store og Didrik af Bern hos de nordiske folk" (1874). E. G.
Karolinsk (af Lat. Carolus, Karl), som har afseende på någon regent med namnet Karl. Så t. ex. äro de s. k. Karolinska böckerna (se Carolini libri) uppkallade efter kejsar Karl den store. Lunds universitet kallas det karolinska efter Karl X, liksom den gamla, först mot slutet af 1700-talet nedrifna akademibyggnaden i Upsala bar namnet "Academia Carolina" efter Karl IX. I Sverige hänför sig dock ordet karolinsk företrädesvis till Karl XII.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet är en i Stockholm befintlig medicinsk högskola, motsvarande de medicinska fakulteterna vid universiteten i Upsala och Lund. Enligt de för institutet gällande stadgar af d. 13 Nov. 1874 skall detsamma "med medicinska fakulteterna i Upsala och Lund deltaga i läkarebildningen, såväl den teoretiska som den praktiska, samt, lika med nämnda fakulteter, ega att anställa såväl teoretisk medicinsk, eller medicine kandidat-examen, som praktisk medicinsk, eller medicine licentiat-examen; hvarjämte institutet eger att bedöma och afgifva vitsord öfver de afhandlingar, hvilka af medicine licentiater, för vinnande af medicine doktors grad, vid institutet utgifvas och offentligen försvaras". Institutet står under öfverstyrelse af kanslern för Upsala universitet. Statuten för universiteten i Upsala och Lund skola för institutet och dess öfverstyrelse, vid förvaltningen af institutets angelägenheter, gälla till efterrättelse i alla de delar, som på institutet ega tillämplighet, och om hvilka ej i dess stadgar är annorlunda förordnadt. Institutets styrelse utgöres af dess lärare-kollegium, hvari institutets inspektor är ordförande och institutets dekanus vice ordförande. De ekonomiska angelägenheterna handhafvas närmast af ett förvaltningsutskott. Inspektor väljes af och bland lärare-kollegiets ordinarie ledamöter; valet gäller för en tid af 3 läseår, men åtgående inspektor kan omväljas. Dekanus utses årligen efter fullmaktsålder bland kollegiets ordinarie ledamöter. -- Till beredande af klinisk undervisning och praktisk öfning skola för de studerande vid institutet följande offentliga sjukinrättningar vara tillgängliga: Serafimer-lasarettet, Allmänna barnhuset, Allmänna barnbördshuset, Stockholms stads och läns kurhus samt Hospitalet för sinnessjuka vid Stockholm. Hvar och en, som önskar begagna sig af undervisningen, skall förete betyg öfver att han aflagt antingen godkänd mediko-filosofisk examen eller ock filosofie kandidat-examen, i hvilket senare fall han bör hafva i denna examen undfått vitsord om minst godkända insigter i de ämnen, uti hvilka sådant är för mediko-filosofiska examen föreskrifvet, eller ock genom särskildt förhör visat sig hafva förvärfvat sådana insigter, som deremot svara; hvarjämte den, som vill antagas till tjenstgöring vid
Källa: Project Runeberg ·
