Sida 539
Komisk är ett estetiskt begrepp, med hvilket alla, som tänkt öfver det sköna allt ifrån Aristoteles, mer eller mindre sysselsatt sig
(Grek. kome, egentl. långt hår; deraf Grek. kometes, Lat. stella crinita, "hårstjerna"), samt genom olikheten i den egna rörelsen. Kometerna hafva i alla tider ådragit sig mycken uppmärksamhet, mest orsakad af deras plötsliga uppträdande på himmelen och deras vanligen lika hastiga försvinnande samt af den stundom betydliga glansen och de väldiga dimensionerna. I äldre tider var denna uppmärksamhet oftast liktydig med förskräckelse, hvilken var lätt förklarlig, då företeelsen ännu var helt och hållet oförklarad och man ej ens viste om kometerna befunno sig inom eller utom jordens atmosfer. Nu uppväcka kometerna vetenskapsmännens lifligaste intresse från både rent astronomisk och astrofysisk synpunkt. -- Sedan man genom kometernas deltagande i himmelens dagliga rörelse öfvertygat sig om att de måste befinna sig utom jordens atmosfer och sålunda vara himmelskroppar, var det första spörsmålet det huru deras banor i verldsrymden äro beskaffade. Sedan olika meningar derom varit rådande, visade ändtligen Newton (d. 1727), att kometerna måste gå i banor, som äro koniska sektioner, med solen i ena brännpunkten, och vanligast nära paraboliska, d. v. s. långsträckta ellipser eller hyperbler med en excentricitet, som mycket litet skiljer sig från 1. Newton uppgaf äfven en metod att beräkna de paraboliska ban-elementen, eller de bestämningsstycken, som tjena till att angifva banans storlek och läge i
rummet. Då kometerna äro synliga för oss blott under den korta tid, som de behöfva för att genomlöpa det lilla stycke mn (se fig.) af sin bana, som faller inom jordens bana (i fig.
den lilla cirkeln med solen, S, till medelpunkt) och något utanför densamma, synes, att bestämmandet af banan i dess helhet bör blifva underkastad stor svårighet, ty inom det lilla området mn skiljer sig ellipsen p e' e" knappast märkbart från parabeln p' p p" eller ens från hyperbeln h' p h". Går kometen i en ellips, så kommer han åter, i annat fall ej (ty hyperbeln och parabeln äro ej slutna kroklinier, utan löpa ut i oändliga grenar). Likaså skiljer sig ellipsen högst obetydligt från en annan något mer eller något mindre långsträckt ellips med samma perihelium, p. På bestämmandet af excentriciteten beror förutsägningen om och när kometen kommer åter. Är excentriciteten större än 1, så är banan en hyperbel, och kometen kommer aldrig åter; om deremot excentriciteten är mindre än 1, går kometen i en elliptisk bana och bör derför återväntas. I det senare fallet är likväl vanligen bestämningen af omloppstiden (som beror af banans utsträckning) mycket vansklig. Ej förr än en komet återkommit och blifvit iakttagen två eller flere gånger (under flere "apparitioner") anses derför omloppstiden bekant. Sådana kometer kallas "periodiska". Angående en komets igenkännande vid olika apparitioner se Halleys komet. De märkligaste periodiska kometerna äro Halleys, Enckes och Bielas. Observationerna å Enckes komet, som har den kortaste omloppstiden bland alla kända kometer, eller blott 3,3 år, hafva utgjort ett värderikt material för de astronomiska kalkylernas utbildande och de å Bielas komet för studiet af kometernas fysiska beskaffenhet. -- Om kometernas samband med meteorströmmar se art. Stjernfall. Förutom detta samband samt den allmänna yttre företeelsen och deras ringa täthet är om kometernas fysiska beskaffenhet föga kändt. Visserligen hafva några bland dem blifvit på spektroskopisk väg undersökta, hvarvid en del intressanta förhållanden blifvit utrönta; men deras vanligen mest i ögonen fallande bildning, svansen, är tills vidare fullkomligt oförklarad, då man nämligen åt de i detta hänseende framställda hypoteserna knappast kan tillmäta större betydelse än blotta gissningar. E. J.
Kometsökare, astron., en på stativ hvilande tub, hälst parallaktiskt monterad, med ringa förstoring och stor ljusstyrka, tjenande till kometers uppsökande.
Komfort (ko'mfort och komfo'rt; Eng. comfort, af Fr. confort, egentl. bistånd, tröst), hemtrefnad, tillstånd af välbefinnande, som framkallas genom ändamålsenliga och smakfulla anordningar inomhus; bekvämlighet. -- Komfortabel, beqväm, angenäm, hemtreflig.
Komik (se Komisk), komisk konststil, den komiska konsten; egenskapen att vara komisk eller att kunna framställa det komiska. Ordet brukas numera sällan såsom adjektiv i betydelsen komisk, löjeväckande, lustig. -- Komiker, komedi-författare; komisk skådespelare; yrkes-vissångare inom den låg-komiska arten; skämtsam person, upptågsmakare.
Komisk är ett estetiskt begrepp, med hvilket alla, som tänkt öfver det sköna allt ifrån
Källa: Project Runeberg ·
