Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Konoid

Ämne: Geometri, kurvor och trigonometri · Matematik och geometri

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 8 (1884), sp. 1197–1198 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Konoid (af Grek. konos, kägla, och eidos, form). matem., en figur, som begränsas af en konoidisk yta (se nedan); ofta förstår man dock med konoid just denna yta. Inom den grekiska geometrien förstod man med konoid en figur, som uppkommer, då en parabel eller hyperbel vrider sig kring en axel. Den förste, som undersökte detta slag af figurer, var Archimedes. -- Konoidisk yta, matem. Om en rät linie

glider på en gång utefter en kurva och på en rät linie, som icke ligger i denna kurvas plan, samt derunder städse förblir parallel med ett gifvet plan, så beskrifver den under sin rörelse en yta, som kallas konoidisk yta. Kurvan kallas direktris, den gifna räta linien axel, planet dirigerande plan och den rörliga räta linien genemtris till den konoidiska ytan. Direktrisen kan äfven vara en rät linie; i detta fall blir konoiden en hyperbolisk paraboloid (se d. o.). De konoidiska ytorna ega en viss likhet med de koniska, men der de senare hafva en spets, hafva de förra i stället en kant. G. E.