*Hernösand hade 7,601 innev. 1896. Dess område, 1892 tillökadt med den s. k. Gådeåstaden och hospitalets mark, utgör 3,930 har. Taxeringsvärdet var 1895 9,116,600 kr., hvaraf 875,700 kr. för jordbruksfastighet. Stadens jord är satt till 8 1/3 mtl. Handelsflottan räknade 1895 15 segelfartyg, om 4,689 tons, och 12 ångfartyg, om 4,494 tons och 955 hästkrafter. S. å. inklarerade från utrikes ort 477 fartyg, om 229,600 tons, och utklarerade 776, om 345,888 tons. Å stadens sjömanshus inskrifne sjömän voro s. å. 69 befälhafvare och 361 man. S. å. hade staden 130 handlande (med 132 biträden), hvilka erlade i bevillning 5,228 kr., 69 handtverkare (med 181 arbetare) och 6 fabriker, med 223 arbetare och ett tillverkningsvärde af 266,100 kr. I staden utgifvas 2 dagliga tidningar, »Hernösandsposten» och »Vesternorrlands allehanda». Det i H. förr förlagda batteriet har ingått i Andra Svea art.-regemente. 1893 öppnades jernvägen H.–Sollefteå (se d. o. Suppl.). H. har en kemisk station för jordbruket och näringarna och ett afdelningskontor af riksbanken (sedan 1890). Döfstuminstitutet är sedan 1892 7:de döfstumundervisningsdistriktets döfstumskola och fick ny byggnad 1895. För riksdags-mannaval är staden förenad med Örnsköldsvik till en valkrets.
Nordisk familjebok · första upplagan
Hernösand
Ämne: Svenska städer · Bruk, industri, arbetsliv och städer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1119 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗