Hjerpeslägtet

Hjerpeslägtet, Bonasa, zool., hör till familjen orrfoglar, Tetraonidae, af ordningen hönsfoglar, Gallinae, inom foglarnas klass. Tarserna äro fjäderklädda nedom midten, tårna nakna, kantade med fjäll och kamtänder, klorna trubbiga och hufvudet försedt med en kort tofs. Stjerten har 16 pennor. Könen äro nästan lika till färgen. Hjerparna vistas i skogs- och bergstrakter både på marken och i träd, lefva i engifte, hålla icke lek och träffas aldrig i flock. Endast honan vårdar ungarna. Hjerpen, B. betulina, blir ända till 39 cm. lång. Hufvudet, halsen och framryggen äro gråbruna, med svarta tvärstreck; bakryggen och öfvergumpen äro askgrå, med svarta längdstreck och punkter, vingtäckarna gråbruna, hvitfläckade, hakan och strupen (hos hannen) svarta, med ett bredt, hvitt band på hvardera sidan; framhalsen är rostbrun, med svarta och hvita tvärstreck, som äro bredare på bröstet och magen, sidorna tydligare rödbruna. Vingpennorna äro mörkbruna, i yttre kanten spräckliga af rostbrunt och gult, stjertpennorna svarta, spräckliga af askgrått och med ett svart band framom den ljust askgrå, ofta svartspräckliga spetsen; de båda mellersta pennorna äro brun- och svartspräckliga med svarta och askgrå tvärstreck. Honan har strupen rostgul. Hjerpen häckar mer eller mindre allmänt från Småland till långt upp i Lappland, företrädesvis i bergiga och täta skogar. Om sommaren vistas han mest i löfträd, om vintern i barrskog. Under parningstiden locka könen hvarandra med ett hvisslande och qvittrande läte. Honan lägger 10--12 rödaktigt brungula, med mörkt rödbrunt fläckade och punkterade ägg i någon fördjupning i marken. Enär hjerpen anses lemna den bästa stek af allt vildt i vårt land, fångas och skjutes han flitigt. Enär han icke trycker på marken som andra hönsfoglar, kan han icke fällas för rapphönshund, hvarför han i stället ofta plägar lockas. Han är fridlyst från och med den 15 Febr. till och med den 10 Aug., i Norrbottens och Vesterbottens län deremot från och med den 16 Mars till och med den 20 Aug. C. R. S.