Högbo. 1. Socken i Gefleborgs län, Gestriklands östra tingslag. Arealen 10,975 har. 2,986 innev. (1881). H. utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl, Upsala stift, Gestriklands kontrakt. - 2. Bruksegendom i nämnda socken, vid Högboån, som leder Öjarens vatten till Jädraån. Bruket uppbyggdes af bergmästaren O. Larsson och privilegierades 1659. 1695 hade det 2 hammare och 4 härdar. 1750 beviljades tillökning å smidet, och derjämte förklarades Edskens masugn i Torsåkers socken (nu tillhörig Klosters aktiebolag) oskiljaktig från H. 1858 infördes tillverkning af bessemerstål och för densamma anlades vid Edsken två bessemerugnar samt vid H. en räck- och tvänne knipphammare, drifna af vatten, samt en större ånghammare, en ångräckhammare och en ångknipphammare. Taxeringsvärdet å bruket jämte jordegendom och qvarn är omkr. 205,000 kr. Bruksrörelsen är f. n. (1883) nedlagd. 1862 sålde konsul G. F. Göranson i Gefle H. till det då bildade "Högbo stål- och jernverks-aktiebolag", hvars disponent han blef. Detta bolag anlade Sandvikens bessemerverk på H. bruks mark och egde tillika Garpenbergs och Horndals bruk i Dalarna samt Nyköpings mek. verkstad. 1866 försattes bolaget i konkurs, hvarefter dess egendomar såldes hvar för sig. H. eges f. n. (1883) af Aug. Lundeberg, disponent för Forsbacka jernverksaktiebolag, och Kr. Lundeberg. Vid H. är Gefleborgs läns mejeriskola förlagd.
Nordisk familjebok · första upplagan
Högbo
Ämne: Bruk och bolag · Bruk, industri, arbetsliv och städer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 7 (1884), sp. 325 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗