Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Hufeland

Ämne: Tyska läkare och naturforskare · Läkare och naturforskare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 1578–1579 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Hufeland, Christoph Wilhelm, tysk läkare, född i Langensalza i Thüringen d. 12 Aug. 1762, blef student i Jena 1780 och med. doktor i Göttingen 1783 samt bosatte sig s. å. i Weimar för att sköta sin nästan blinde faders vidsträckta medicinska praktik. 1793 blef han professor i Jena, hvarest han hastigt vann stort anseende och 1795 grundade "Journal der praktischen arzneikunde und wundarzneikunst", hvilken utöfvade ett stort inflytande på alla grenar af de medicinska vetenskaperna och fortsattes ända till 1844 (98 bd). Derjämte började han 1799 att utgifva en kritisk tidskrift "Bibliothek der praktischen heilkunde", hvaraf 86 band utkommit. 1800 blef han direktör för Collegium medico-chirurgicum i Berlin samt 1810 professor vid det nyinrättade universitetet derstädes och förste råd i inrikesministeriets afdelning för medicinalangelägenheter. Död i Berlin d. 25 Aug. 1836. -- H. var en utomordentligt duglig och arbetsam man. I sin vetenskapliga åskådning stod han utanför alla partier och sökte att från de olika skolorna upptaga hvad i hvar och en af dem syntes honom vara nyttigt och godt. Utom de många artiklar, som han offentliggjorde i sina tidskrifter, publicerade han ett stort antal vetenskapliga arbeten: Über die natur, erkenntnismittel und heilart der skrofelkrankheit (1795); Ideen über pathogenie und den einfluss der lebenskraft auf entstehung und form der krankheit (s. å.); System der praktischen heilkunde (1818); Enchiridion medicum oder anleitung zur medicinischen praxis, vermächtnis einer 50-jährigen erfahrung (1836, 10 uppl. 1857; "Enchiridion medicum eller handledning uti läkarekonstens utöfning", öfvers. af V. Lundberg, 1837--39) m. fi. Äfven såsom populär skriftställare förvärfvade H. sig ett högt aktadt namn genom flere allmänfattliga afhandlingar, bland hvilka må nämnas hans ännu i våra dagar begagnade och ofta omtryckta Makrobiotik oder die kunst das menschliche leben zu verlängern (1:sta uppl. 1796; "Konsten att lefva länge", 1837) och Guter rath an mütter über die wichtigsten punkte der physischen erziehung der kinder in den ersten jahren (1799; "Goda råd till mödrar i de vigtigaste punkterna af barns fysiska uppfostran i de spädare åren" etc., 1844). H:s sjelfbiografi utgafs af A. Göschen 1863. R. T-dt.