Humla

Humla, Bombus L., zool., ett insektslägte hörande till biens grupp bland steklarna (Hymenoptera). Humlorna hafva kroppen stor, tjock och klumpig, med groft, ragglikt hår, som bildar olika färgade, gula, bruna, röda eller hvita bälten å den i allmänhet svarta grundfärgen. Flygten är snabb och surrande. Humlorna lefva i kolonier ät 50 till 200, sällan 500, "arbetare" jämte den befruktade honan, som ensam öfverlefver vintern. De bygga sina bon oftast i hål i jorden, i stenmurar eller i mossa. Deras bon äro invändigt klädda med mossa, och i dem byggas icke några särskilda celler, såsom i biens boningar, utan der hopas formlösa massor af frömjöl, å hvilka äggen läggas, och hvilka tjena larverna till näring. Dessa äta sig in i frömjölsklumparna och bilda på det sättet cell-liknande gropar i dem. Men larverna förpuppas icke i dessa gropar, utan bilda små kokonger, hvilka ligga fritt och utan ordning bredvid hvarandra. Humlorna insamla ätbar honing, men dock endast i ringa mängd. Deras flit är stor; man ser dem under sommarqvällarna, senare än andra under dagen flygande insekter, besöka blommorna för att suga dessas honingssaft. O. T. S.