Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Hypericum

Ämne: Växtsläkten och örter (korta släktartiklar) · Växter och botanik

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 7 (1884), sp. 196–197 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Hypericum L., Johannisört, bot., ett slägte, som utgör typen för nat. fam. Hypericineae Pers. och hör till kl. Polyadelphia L. De svenska arterna, till antalet sju, äro i de flesta fall upprätta och tämligen höga, mångåriga örter, hvilkas blad äro motsatta, hela och helbräddade, genomskinligt punkterade; blommorna äro gula, mörkstrimmiga, sittande i knippen i stjelkens och grenarnas toppar. De allmännaste arterna äro H. qvadrangulum L., hvars stjelk har 4 föga upphöjda kanter, och H. perforatum L., som har två kanter på stjelken. Det är företrädesvis den sistnämnda arten, hvars örtstånds öfre delar med blommorna, under namnet Herba cum floribus l. Summitates hyperici, äkta Johannisört, varit och ännu är använd såsom medel mot lungsot. De färska blommorna gifva vid pressning en röd saft, innehållande hypericin (ett rödt färgämne), och deraf har örten sedan forntiden äfven namnet Mansblod (Grek. andros haimon). Å dess rötter träffas stundom den s. k. "polska konsjonellen", Coccus polonicus L. (se Skoldlöss). Många andra arter af H. användas i medicinen för hvarjehanda ändamål. O. T. S.