Ignatius

Ignatius, Karl Emil Ferdinand, finsk historisk forskare och statistiker, född i Björneborg d. 27 Okt. 1837, blef student vid Helsingfors universitet 1855, filos. magister 1860, licentiat 1862 och doktor 1864 samt utnämndes 1865 till docent i nordisk historia. I:s första arbeten rörde sig på den finska historiens område. Förutom mindre uppsatser, bl. a. i "Historiallinen arkisto", "Lännetär" och "Biet", publicerade han Bidrag till södra Österbottens äldre historia (akad. afh. 1861) och Finlands historia under Karl X Gustaf (1865). Äfven med studier på fornforskningens område har han varit sysselsatt. 1870 utnämndes han till direktor för Statistiska byrån i Helsingfors, en verksamhet, till hvilken han genom vidsträckta utrikes resor förberedt sig. Under hans ledning har detta, någon tid förut grundade, ämbetsverk utvecklat en betydande verksamhet, hvilket framgår deraf att 25 häften Bidrag till Finlands officiela statistik utgifvits (på svenska och finska), af hvilka I. skrifvit texten till 24. I. har dessutom publicerat flere andra statistiska arbeten: Statistisk handbok för Finland (1872, på svenska och finska), Statistisk årsbok för Finland (på svenska och finska, alla år sedan 1879), statistiska kartor samt redogörelser för Finlands statistiska förhållanden (skrifna med anledning af särskilda expositioner), bland hvilka sistnämnda må nämnas: Renseignements sur la population de Finlande (1869), Storfurstendömet Finland (1876, på flere språk) samt Le grand duché de Finlande (1878; ny uppl. 1882 på ryska). År 1880 utgaf I. på finska och 1881 på svenska första delens första häfte af Finlands geografi, handbok för medborgare, hvilket arbete lofvar att blifva en omfattande och betydelsefull framställning af Finlands geografiska förhållanden. I. har dessutom gjort sig bemärkt såsom representant i borgareståndet vid landtdagarna 1877-78 och 1882. I politiska frågor tillhör han den finsk-vänliga riktningen. M. G. s.