Ignatius

Ignatius, biskop i Antiochia, anses som lärjunge till aposteln Johannes och räknas derför till de apostoliske fäderna. I de bref, som antagas härröra från honom, tillägger han sig binamnet Theoforos, "den som bär Gud (Kristus) i hjertat". Under Trajanus'regering (98-117) dömd till döden som kristen bekännare, berättas han hafva förts till Rom och der blifvit kastad för lejonen. Hans resa dit, hvilken sannolikt till större delen skedde landvägen genom Mindre Asien, Macedonien och Epirus, samt hans död hafva i martyrlegenderna blifvit utsmyckade med många underbara tilldragelser. Dödsåret sättes af olika forskare till 107, 115 eller 138 (Harnack). Om äktheten af de s. k. ignatianska brefven, som föreligga i flere olika texter, har förts en långvarig strid. Redan under reformationstidehvarfvet tvistades derom mellan kalvinister, som bestredo brefvens autenticitet, och katoliker i förening med engelska högkyrkmän, som försvarade densamma. Vissa drag uti I:s i dem lemnade sjelfkarakteristik, den polemik, som i brefven föres mot antagligen först i en senare tid uppkomna irrläror, samt i synnerhet det starka framhållandet af en hierarkisk organisation, som enligt andra vittnesbörd ej kan anses tillhöra I:s tid, hafva föranledt flere nyare forskare att förklara samtliga brefven oäkta. Samma skäl hafva ock förmått Harnack, som anser brefven autentiska, att framflytta I:s död till Hadrianus' eller t. o. m. till Antoninus Pius' regering. P. F.