Indeterminism

Indeterminism (af Lat nekande in och determinare, begränsa, bestämma), den åsigt, enligt hvilken menniskans vilja är fri i den betydelsen att hon eger förmåga af val emellan olika möjliga bestämningsgrunder. Såsom deterministisk kan man följaktligen ej erkänna en åsigt endast derför att den betraktar viljan som negativt fri, d. v. s. oberoende af yttre tvång och bestämd i enlighet med sin natur. Men å andra sidan innebär indeterminismen ej, att viljan skulle bestämma sig utan bestämningsgrunder, utan blott att hon har förmåga af val emellan olika möjliga sådana. Vidare måste det fasthållas, att menniskan ej är fri längre än hennes egentliga viljelif sträcker sig. Så har hon t. ex. ej utförandets frihet mer än relativt. Indeterminismens utveckling visar huru denna åsigt under kampen med determinismen fortgått till allt bestämdare insigt i dessa sanningar. Kant, indeterminismens store apostel, byggde hela sin etik på frihetsbegreppet, men var ännu långt ifrån att klart inse, att viljan i sin frihet alltjämt är bestämd af motiv, eller ens att med full bestämdhet skilja emellan friheten som valförmåga och friheten som oberoende. Jfr Determinism, Frihet, I. Kant. L. H. Å.