Sida 263
Indiana
med 3,895 kyrkor, af hvilka 300 äro missionskyrkor. Samtliga engelsk-talande kongregationalister uppskattas till 6 mill.
Inderöen, halfö i det inre af Trondhjemsfjorden (Norge), mellan dennes armar Beitstadfjorden och Borgenfjorden. Den utmärker sig genom en i förhållande till den höga breddgraden särdeles rik växtlighet. O. A. Ö.
Indeterminabel (af Lat. nekande in och determinare, begränsa, bestämma), obestämbar. Jfr Determinera.
Indeterminerad (af Lat. nekande in och determinare, begränsa, bestämma), obegränsad, obestämd.- Indeterminerad analys, den matematiska vetenskapsgren, som behandlar lösningen af indeterminerade eqvationer under antagande att de obekanta äro hela tal. Jfr Diofantisk analys och Talteori. - Indeterminerad eqvation, eqvation, som innehåller två eller flere obekanta, utan att dessa äro närmare bestämda genom något annat vilkor. - Indetermineradt problem, problem, som medgifver ett obegränsadt antal lösningar, t. ex. att upprita en triangel, då alla tre vinklarna äro gifna. G. E.
Indeterminism (af Lat nekande in och determinare, begränsa, bestämma), den åsigt, enligt hvilken menniskans vilja är fri i den betydelsen att hon eger förmåga af val emellan olika möjliga bestämningsgrunder. Såsom deterministisk kan man följaktligen ej erkänna en åsigt endast derför att den betraktar viljan som negativt fri, d. v. s. oberoende af yttre tvång och bestämd i enlighet med sin natur. Men å andra sidan innebär indeterminismen ej, att viljan skulle bestämma sig utan bestämningsgrunder, utan blott att hon har förmåga af val emellan olika möjliga sådana. Vidare måste det fasthållas, att menniskan ej är fri längre än hennes egentliga viljelif sträcker sig. Så har hon t. ex. ej utförandets frihet mer än relativt. Indeterminismens utveckling visar huru denna åsigt under kampen med determinismen fortgått till allt bestämdare insigt i dessa sanningar. Kant, indeterminismens store apostel, byggde hela sin etik på frihetsbegreppet, men var ännu långt ifrån att klart inse, att viljan i sin frihet alltjämt är bestämd af motiv, eller ens att med full bestämdhet skilja emellan friheten som valförmåga och friheten som oberoende. Jfr Determinism, Frihet, I. Kant. L. H. Å.
Index, Lat., pl. indices, "visare", register, förteckning (jfr Index librorum etc.). 1. Fys., det utefter ett instruments skala löpande märke, hvilket utvisar det antal skal-delar, som skall afläsas. Index förbindes ofta (för noggrannare afläsning än delningen å skalan omedelbart möjliggör) med en nonie eller ett skrufmikroskop. Så är t. ex. en qvicksilfverbarometer af den vanligaste konstruktionen försedd med en i hela mm. indelad skala, men å den med index förbundna nonien afläsas tiondedels mm. (hvilket dock här äfven kan ske genom omedelbar uppskattning efter ögon mått af index' belägenhet bland skalans delar). A vinkelmätningsinstrument anbringas index å alhidaden (se d. o.). - 2. Matem., ett bi-tecken, som fogas till ett
hufvud-tecken for att deråt gifva en annan eller en mera speciel betydelse. Såsom indices begagnas dels siffror, dels bokstäfver, någon gång äfven accenter; de anbringas vanligen till höger om hufvudtecknet, antingen upptill eller nedtill. Så äro i tecknen k IV och ar IV och r indices. - Indices äro af en särdeles stor nytta inom matematiken, då fråga är att beteckna en serie storheter, hvilka på något sätt stå i sammanhang med hvarandra, enär genom dem en omedelbar öfverblick öfver det hela erhålles, hvilken icke genom enkel bokstafsbeteckning skulle vara möjlig. Stundom äro till ett hufvudtecken fogade flere indices, t. ex. A p, q, r, s. Speciella slag af indices äro exponenterna och derivatornas ordningsnummer. 1. E. J. 2. G. E.
Indexfel, fys., det fel, som vid afläsning å ett instruments skala uppkommer deraf att index (se Index 1.) vid någon viss inställning befunnits utvisa något för mycket eller för litet. Deraf uppkommer en konstant korrektion, som ständigt är att anbringa till hvarje afläsning å skalan. Om t. ex. vid en sextant (se d. o.) den direkt sedda och den genom de båda speglarna reflekterade bilden af ett och samma föremål bringas att sammanflyta och index dervid utvisar 0° 2' (i st. f. 0° 0'), så är indexfelet 2', och hvarje afläsning måste minskas med denna qvantitet. E. J.
Index librorum prohibitorum, Lat., "förteckning öfver förbjudna böcker", den påfviska katalogen öfver de arbeten, som en katolik, vid äfventyr af bannlysning, ej får läsa. Namnet förekommer först på 1500-talet, men saken är lika gammal som den romerske biskopens anspråk på att herska öfver själarna. En för hela kyrkan gemensam index utgafs först 1557 af Paulus IV, och 1564 följde en, af Pius IV ombesörjd, ny utvidgad upplaga, som sedermera oupphörligt "förbättrats" och riktats med nya tillägg. Den romerska kyrkan eger äfven förteckningar öfver böcker, som antingen efter vederbörlig censur förklarats tillåtna (Libri expurgati)) eller hvilka, så framt enskilda ställen strykas eller ändras, kunna erhålla den påfliga hallstämpeln (libri expurgandi). P. F.
Indhered (egentl. Indherederne) kallas de delar af Nordre Trondhjems amt (Norge), som ligga omkring Trondhjemsfjorden innanför Frosten, O. A. Ö.
Indiana, en af Nord-Amerikas förenta stater, begränsas i ö. af staten Ohio (gränsen bildas af en linie dragen rakt norr ut från Miamis utlopp i Ohio, 84° 49' v. lgd), i s. af floden Ohio, som skiljer staten från Kentucky, i v. af staten Illinois, mot hvilken floden Wabash bildar gräns ett stycke, samt i n. af sjön och staten Michigan. Arealen 94,143 qvkm. Staten bildar en högslätt, som sluttar mot s. v. och företer en svagt vågig yta med en medelhöjd öfver hafvet af 224 m. (högsta punkten ligger 382 m. öfver hafvet). Den är väl vattnad af en mängd strömmar och floder, hvilka med undantag af Ohio och Wabash endast kortare sträckor äro segelbara. Klimatet är jämnt och sundt. Temperaturen har åren 1865-78 i Indianapolis varit 12,4° C. för året, 25,4° för Juli och 0,4° för
Källa: Project Runeberg ·
