Sida 391
Ipswich
Ionicus, metr., versfot, sammansatt antingen af två långa och två korta stafvelser (-- -- [tecken tecken] eller af två korta och två långa ([tecken tecken] -- --). Den förra formen kallas ionicus a majore, den senare ionicus a minore. A. M. A.
Ionidium. Se Jonidium.
Ios (nu Nio), ö bland Cykladerna i Egeiska hafvet, mellan Naxos och Santorin (Thera). Areal 120 qvkm. Enligt en saga skall Homeros der hafva dött och begrafvits; ännu i 2:dra årh. f. Kr. visade man för främlingar hans graf, hvilken nyare resande trott sig hafva återfunnit.
Iota, det grekiska namnet på bokstafven i (i), betecknar äfven, till följd af bokstafstecknets litenhet, något mycket litet, obetydligt ("icke ett iota", icke det allra minsta).
Iowa [ejåve], en af Nord-Amerikas förenta stater, ligger mellan 40° 36' och 43° 30' n. br. samt begränsas i ö. af Mississippi, i v. af Missouri och dess biflod Big Sioux river. I n. gränsar staten till Minnesota, i ö. till Wisconsin och Illinois, i s. till Missouri samt i v. till Nebraska och Dakota. Areal 145,099 qvkm. Till de nämnda floderna flyter ett stort antal icke segelbara, men genom sin vattenkraft användbara strömmar, bland dem Des Moines, statens egentliga hufvudflod, samt Iowa river (med Red Cedar), båda bifloder till Mississippi. Landet är en hög, vågformig, mot s. sluttande prärie. Egentliga berg förekomma icke, endast längs flodstränderna s. k. bluffs, merendels trädbevuxna kullar af 60-100 m. höjd. Stenkol förekommer i en stor del af staten äfvensom bly (i n. ö.). Klimatet är ytterst gynsamt för växtligheten. Årstemperaturen vexlar mellan 5,5 och 11° C., sommartemperaturen mellan 19° och 26° och vintertemperaturen mellan -3° och -7°. Ytterligheterna gå till +40° och -36°. Regnmängden vexlar mellan 600 och 1,100 mm. och är minst i de vestra trakterna. Jordmånen är i allmänhet förträfflig, i synnerhet i Red Cedars, Iowas och Des Moines floddalar. 1879 voro omkr. 33 proc. af arealen uppodlade, och s. å. skördades 67 mill. hl. majs, 12 mill. hl. hvete, 13,5 mill. hl. hafre, 1,5 mill. hl. korn, 3,3 mill. hl. potates, något råg och bokhvete samt 3,5 mill. tons hö, alltsammans med ett värde af nära 400 mill kr. Med afseende på majsskörden intog staten andra och i fråga om hveteskörden femte platsen bland unionens stater. S. å. funnos 778,400 hästar, 44,700 mulåsnor, 2,094,900 nötkreatur, 454,400 far och 2,778,400 svin (det näst högsta antalet svin någon stat hade). Fabriksindustrien är tämligen obetydlig. 1880 hade staten 45 jernvägar med en sammanlagd längd af 7,690 km. Censusbefolkningens antal (355 indianer i stammar oberäknade) uppgick 1880 till 1,624,615, deribland 17,559 i Sverige födda svenskar, 9,516 negrer, 33 kineser samt 466 indianer, och hade sedan 1870 ökats med 36 proc.; 1840 hade I. endast 43,112 innev. Staten underhåller ett universitet, i staden lowa, en landtbruksskola och en teknisk skola, hvarjämte de olika bekännelserna underhålla flere "colleges" och teologiska seminarier. Afgifterna
till skolväsendet uppgingo 1880 till nära 15,5 mill. kr. Författningen antogs 1857. Den verkställande makten tillkommer guvernören, som väljes för två år och måste vara minst 30 år gammal samt före valet hafva bott två år i staten. Den lagstiftande makten tillkommer "general assembly", som sammanträder hvartannat år i Des Moines (statens hufvudstad sedan 1857) samt består af en senat af 50 och ett representanthus af 100 medlemmar. De förre väljas för fyra, de senare för två år. Den dömande myndigheten består af en högsta domstol (af fyra ledamöter) samt distrikts- och kretsdomstolar, hvilkas ledamöter alla väljas af folket. Statsskulden uppgick i Dec. 1881 till omkr. 920,000 kr. Till kongressen sänder staten 2 senatorer och 9 representanter. Staten är indelad i 99 counties. -- I. är en af de stater, som bildats af det 1803 köpta franska området Louisiana. 1834 lades allt land, som låg v. om Mississippi och n. om Missouri och som äfven inneslöt hvad som nu är I., till territoriet Michigan, och två år senare bildades territoriet Wisconsin, som äfven innefattade det nuv. I. 1838 blef I. ett särskildt territorium och upptogs 1846 såsom stat i unionen.
Iowa City [ejåve sitti], stad i nord-amerikanska staten Iowa och till 1857 dennas hufvudstad, vid floden Iowa och Pacific-jernvägen. 7,123 innev. (1880). Statsuniversitet, som sedan 1857 varit öppet för båda könen. Staden anlades 1839.
Ipandes. Se Lipanes.
Ipecacuanha [-anja]. Se Kräkrot.
Ipek (Alban. Peja, Slavon. Petcha), stad i Albanien, turk. vilajetet Kossovo, vid Hvita Drin. Omkr. 10,000 innev. I närheten ligger klostret I., grundadt i 13:de årh. af ärkebiskop Arsenios och ryktbart såsom det forna residenset för den serbiska kyrkans patriark.
Ipoly [ipolj]. Se Eipel.
Ipomoea L.,bot., ett slägte af slingrande växter med dels mångåriga stammar och dels mångåriga rötter samt årligen förnyade eller ettåriga stjelkar. Slägtet hör till nat. fam. Convolvulaceae Vent, kl. Pentandria L., och är bekant för sina stora, vidgadt trattlika, präktigt färgade blommor. Flere arter odlas i de varma landen, hvilka slägtet hufvudsakligen tillhör; många arter kunna äfven trifvas i våra trädgårdar, men äro der ettåriga. Jordstammarna hos flere arter innehålla skarpt afgörande ämnen (se Jalapa-rot). O. T. S.
Ipso facto, Lat., genom sjelfva sakförhållandet, i och genom sig sjelf.
Ipso jure, Lat, genom sjelfva lagen, med rätta, i och för sig.
Ipsos, ort i Frygien, Mindre Asien, bekant genom slaget 301 f. Kr., i hvilket Antigonos besegrades af Kassander, Lysimachos, Ptolemaios och Selevkos. Antigonos stupade i striden.
Ipswich [ipsoitj l. ip-sitj]. 1. (Forneng. Gippeswic) Hufvudstad i engelska grefskapet Suffolk, vid floden Gipping, som der vidgar sig till mynningen Orwell. 50,762 innev. (1881). I. är en i snabb utveckling stadd ort. Der
Källa: Project Runeberg ·
