Sida 525
Jangar
professor i fysik vid Faculté des sciences i Paris och erhöll derjämte uppdrag att organisera laboratorierna vid École des hautes études. Han valdes 1868 till ledamot af Franska vetenskapsakademien. Utom en stor mängd vetenskapliga specialundersökningar har J. offentliggjort den mycket berömda och använda Cours de physique de l'école polytechnique (1858-61; 3:dje uppl. 1878-83, 4 b.).
Jamitzer l. Jamnitzer, W., tysk guldsmed. Se Guldsmedskonsten, sp. 233.
Jamlangamot. Se Anniversarium.
Jamna (Jumna, Jamuna). Se Djamna.
Jamnia. Se Jabne.
Jamnitzer, W. Se Jamitzer.
Jamnotri l. Jumnotri. Se Djamnotri.
Jams, bot. Se Dioscorea.
Jamu. Se Djamu.
Jan, S:t (S:t Jean). Se Dansk-vestindiska öarna.
Jan (Fr. och T. jan, af oviss härledning, enligt några af Lat. Janus), spelt., säges i brädspel den af de spelande blifva, som har de sex kilarna å uppställningssidan så upptagna af egna brickor, att det sedan ej finnes någon plats att "komma in" med den eller de brickor, som motspelaren ytterligare "slår ut"; den, som sålunda blir J., har förlorat spelet dubbelt.
Jana, flod i östra Sibirien, guvernem. Jakutsk, upprinner på Jansk-bergen, flyter genom ett ödsligt område och bildar ett stort delta vid sitt utlopp i Norra Ishafvet. Längd omkr. 750 km.
Janachen. Se Achen, Johann von.
Janakkala. 1. Socken af Hauho härad, Tavastehus län, Finland. Areal 554 qvkm. Befolkningen finsk, 5,482 pers. (1880). Inom socknen ligga godsen Haga (se d. o.) och Monikkala, det sistnämnda den från klubbekrigets tider bekante höfdingen och partigängaren Hans Hanssons till Monikkala stamgods, Tervakoski (se d. o.) pappersbruk, en terpentinfabrik och flere tegelbruk. J. intager bland Finlands landskommuner ett mycket framstående rum genom allmogens redan tidigt väckta, stora nitälskan för folkupplysningen. Tillsvidare i förening med Hausjärvi kapellförsamling (areal 506,7 qvkm., 6,236 innev.), som redan bestämts att lösbrytas, bildar J. ett imperielt pastorat af 2:dra kl., Tavastehus prosteri, Åbo ärkestift. -- 2. Domsaga under Åbo hofrätt, omfattar 11 kommuner, fördelade på 4 tingslag, med en areal af 3,534 qvkm. och 35,011 innev. O. I.
Janaon (Yanaon), en Frankrike tillhörande stad jämte område i Indien, beläget nära utloppet af Godavaris nordligaste mynningsarm inom britiska distriktet Godavari, presidentskapet Madras. Areal 14,29 qvkm. 4,520 innev. (1879).
Janbo (på grund af sitt läge vid hafvet kallad J. el-Bahr), sjöstad i Arabien, El-Hedjas, hamn till det omkr. 200 km. inåt land belägna Medina, ligger mellan kala berg och består af en lång rad bländande hvita, af kalk- och korallsten byggda hus. I n. v. ligger den ganska djupt i landet inträngande bukten Sjerm-J., med beqvämt inlopp och god ankargrund. Innevånarna, 5-7 tusen, drifva hufvudsakligen
handel. Direkt ångbåtsförbindelse med Sues och Djedda. På vägen till Medina, hvilken med kameler tillryggalägges på 4 dagar, ligger J:s moderstad, J. en-Nachl ("Palmstaden").
Janesville [djänsvill], stad i nord-amerikanska staten Wisconsin, vid Mississippis biflod Rock river. 9;018 innev. (1880). Statsinstitut för blinda.
Janet [sjane], Paul, fransk filosof och skriftställare, f. 1823 i Paris, fick sin utbildning i Lycée S:t Louis och inträdde 1841 i École normale, der han genomgick alla grader, tills han vardt docteur ès lettres. Derefter var han lärare i filosofi 1845-48 vid collége i Bourges, 1848-57 vid fakulteten i Strassburg, sedermera vid Lycée Louis-le-grand i Paris och utnämndes 1864 till professor i filosofiens historia vid Sorbonne (Paris). J. blef medlem af Académie des sciences morales et politiques 1864. Han har utgifvit en mängd skrifter, bland hvilka några af allmännare intresse må påpekas: La famille (1855, 10:de uppl. 1873; belönt af Franska akademien 1856; "Familjen", 1869), Histoire de la philosophie morale et politique dans l'antiquité et les temps modernes (1858, 2:dra uppl. 1872; belönt af Académie des sciences morales et politiques), La philosophie du bonheur (1862, 4:de uppl. 1873; "Lyckans filosofi". 1869), Le maétrialisme contemporain en Allemagne (1864, 3:dje uppl. 1878), en granskning af Büchners system, La crise philosophique (1865), studier öfver Taine, Renan, Littré och Vacherot, Le cerveau et la pensée (1868), Éléments de moral (1870), Les problèmes du XIX:e siècle (1872, 2:dra uppl. 1873), Philosophie de la revolution française (1875), Les causes finales (1876), La philosophie française contemporaine (1879) m. fl. Dessutom har han öfversatt arbeten af Augustinus och Spinoza samt lemnat artiklar till flere tidningar och tidskrifter, C. R. N.
Janet [sjane], fransk porträttmålare. Se Clouet.
Jangada, äfven kallad Balsa. sjöv., ett slags flotte, som på kusterna och floderna i Peru och Brasilien nyttjas såväl till godstransport som vid fiske. Flotten består af 5 till 9 st. stockar af olika längd, den längsta i midten, med tvärs öfver dem lagda och vid dem medelst vidjor surrade plankor; på midten finnes ett däck l. golf för lasten, hvilken skyddas mot regn och sol genom ett deröfver uppfördt tak eller hus. I stället för mast finnas två spiror, uppresta som en sax och stöttade af ett stag och två barduner. Vanligtvis nyttjas blott ett segel, som är ganska stort och till formen fyrkantigt. Träslaget, som kallas balsa eller puero, är så lätt och poröst, att flotten med lätthet höjer sig för sjöarna. Jangadan styres genom långa och breda plankor (guares), hvilka efter behof sänkas och höjas lodrätt emellan stockarna för-ut och akterut. De största jangador äro omkr. 28 m. långa, 6 å 9 m. breda samt kunna föra ända till 25 tons last. (Se fig. sp. 1039.) R. N.
Jangar, sjöv., ett slags ponton, konstruerad af två båtar med en tvärs öfver dem liggande platform, medelst hvilken infödingarna i Ostindien föra hästar och boskap öfver floderna. R. N
Källa: Project Runeberg ·
