Sida 116
Hysteri
Hyrynsalmi, finsk socken af Kajana härad och domsaga, Uleåborgs län, Finland. Arealen uppskattad, sannolikt för högt, till 3,169 qvkm. 1,654 innev. (1880). Med Ristijärvi kapell bildar H. ett imperielt pastorat af 3:dje kl., Kuopio stift, Kajana prosteri. O. I.
Hysing, sjöv., en af tre garn sammantvinnad lina, något tjockare än märling, men finare än sticklina, nyttjas mest till bänsling, klädsel m. m. R. N.
Hysing (Huyssing), Hans, porträttmålare, föddes i Stockholm 1678 och blef lärjunge af David Krafft, men lemnade 1700 sin födelsestad och begaf sig till London, der hans landsman Dahl då var mycket uppburen som porträttör. Hos denne arbetade han i många år. Småningom blef äfven H. erkänd och fick, såsom det uppgifves, "göra porträtter med stor approbation för det storbritanniska hofvet", bland andra af konungens tre äldsta döttrar i de drägter de buro vid kröningen. Han lär hafva lefvat ännu 1740. Några arbeten af honom äro ej kända i Sverige. Deremot finnas åtskilliga af hans engelska bilder graverade af J. Faber, Pelham, Chereau m. fl. -rn.
Hysna, socken i Elfsborgs län, Marks härad. Arealen 7,925 har. 2,085 innev. (1881). Annex till Sätila, Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Hyssopus Tourn., bot., ett litet slägte af halfbuskar inom nat. fam. Labiatae Juss., kl. Didynamia L., som har blomfodret nästan likformigt 5-tandadt och utan bukig utvidgning; ståndarna äro utskjutande, med upptill sammanstötande knappar. Den vanliga isopen, H. officinalis L., har sitt hemland i medelhafstrakterna och odlas ganska ofta äfven i Sveriges trädgårdar, numera oftast såsom en kantinfattning vid blomsterrabatter. Dess mörkblå blommor sitta i ensidiga kransar, närmade till en axlik blomställning eller upprät blomsvans i stjelkens och grenarnas toppar. Den blommande växtens öfre delar äro fortfarande officinella under namnet Herba Hyssopi, och isop ingår i farmakopéns kryddor till bröst-te samt i sjölökssyrup. På landsbygden är isop-te med honing en huskur mot akuta katarrer i lungorna ("förkylningshosta"), O. T. S.
Hysteralgi (af Grek. hystéra, lifmoder, och algos, smärta), nevralgi eller smärta i lifmodern, äfven kallad neuralgia uteri, af engelsmännen irritable uterus, förekommer företrädesvis hos hysteriska, anemiska qvinnor och är ytterst plågsam. F. B.
Hysteri. Ingenting är svårare än att gifva en bestämd definition eller en sammanträngd bild af denna mångskiftande, protevsartade sjukdom, som icke har någon särskild anatomisk förändring till utgångspunkt, icke ens lifmodern, som ofta blifvit orättvist beskylld, och hvaraf sjukdomen fått sitt nämn (af Grek. hystera, lifmoder). Rättast torde man böra betrakta hysterien som en sjuklig funktionel förändring i hela det cerebrospinala nervsystemet, en nevros eller t. o. m. en psykonevros, beroende på ett genom en mängd olika orsaker, såsom ärftliga anlag, bleksot och blodbrist, genomgångna sjukdomar,
deprimerande affekter, utsväfningar m. m., försvagadt nervsystem. Den utvecklar sig företrädesvis hos qvinnan efter puberteten, men uppträder stundom äfven hos män (hysteria virilis). Ursprungligen angripande det sensitiva nervsystemet och yttrande sig i en allmän eller partiel hyperestesi, parestesi eller anestesi, springer den snart öfver jämväl på det motoriska området i form af kramp, konvulsion, pares eller förlamning och angriper förr eller senare äfven den psykiska sferen, gifvande sig tillkänna genom ytterlig lättretlighet och ombytlighet i lynnet, nedslagenhet och förstämning, omvexlande med uppsluppenhet och exalterad sinnesstämning. Dessa symtom kunna småningom stegras till melankoliska eller maniakaliska utbrott, till sinnesvillor och förryckthet samt slutligen till slöhet och fånighet. Karakteristiskt för hysterien är icke något bestämdt enstaka symtom, såsom man velat finna i globus hystericus, i gasbildningen i tarmarna, i äggstockarnas ömhet (ovaralgia) m. m., utan framförallt den brokiga blandningen, den hastiga omvexlingen af alla möjliga nervösa symtom. Så träffar man än öfverdrifven känslighet (hyperestesi) i alla möjliga kroppsdelar, än åter känslolöshet (anestesi) i enstaka partier eller i hela ena kroppshalfvan (hemianestesi), än öfverdrifvet skarpa, än förslöade sinnen (syn, hörsel, lukt, smak), än känsla af styrka, lätthet, vighet i muskelsystemet, än trötthet, svaghet, utmattning, än partiel eller allmän kramp i musklerna, såsom hicka, skratt- och gråtkramp, gäspning, kontrakturer (genom ensidig kontraktur af fotens böjmuskler uppstår den "hysteriska klumpfoten", som kan räcka i åratal) eller allmänna hysteriska konvulsioner, som i hög grad likna det epileptiska anfallet, från hvilket det vanligen skiljer sig genom bibehållet medvetande m. m. (fall finnas dock, som stå på gränsen till epilepsi och derför fått namn af hysteroepilepsi), än plötsligt uppträdande förlamning af en eller flere lemmar, än ökad, än minskad afsöndring af sekret (svett, tårar, urin m. m.), än sömnlöshet, än sömnsjuka, än kataleptiskt tillstånd, än samma fenomen som hos en hypnotiserad eller en somnambul, än sexuel motvilja, oftare dock sexuel öfverretning med aggressiva begär (nymfomani). - Liksom hysterien grundlägges och utvecklar sig långsamt genom förvänd uppfostran till kropp och själ samt alla slags försvagande inflytelser, så förlöper den långsamt och botas endast med svårighet. Sällan inträffar döden genom glottiskramp under ett häftigt krampanfall. Oftare utvecklar sig småningom lungsot under inflytelse af den störda nutritionen, och det redan från början abnorma själslifvet utvecklar sig vanligen alltmer till verklig sinnessjukdom, i det den tryckta sinnesstämningen urartar till verklig melankoli, som afbrytes af våldsamma maniakaliska utbrott, och den öfverspända, sjukliga fantasien antager förr eller senare karakteren af full förryckthet, tills slutligen både känsla och fantasi förlamas och domna i en apatisk slöhet. Hysteriens behandling kan med få ord innefattas i stärkande behandling till kropp och sjal samt
Källa: Project Runeberg ·
