Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria

öfrigt jagar han väl antiloper samt förtär as och smärre djur. För menniskor är han icke farlig. Liksom åtskilliga af sina samslägtingar slå kaberunerna sig till hopa i flockar och jaga i sällskap. C. R. S.

Kabinett (Fr. cabinet, dim.-form af cabine, af Kelt. caban, hydda), ett mindre, mellan öfriga rum i en våning beläget och i omedelbar förbindelse med dessa stående rum, dit man kan draga sig tillbaka till mera förtroligt samtal eller der man förvarar konstsaker, kuriosa o. dyl. (konst-, kopparsticks-, kuriositets-, naturalie-kabinett); stundom äfven den i ett sådant rum förvarade samlingen. -- Inom konstindustrien är kabinett eller, vanligare, kabinettsskåp äfven den häfdvunna benämningen på prydligare utförda, med rik fack- och lådinredning försedda, till förvaring af smärre konstsaker, nipper, kuriosa o. d. bestämda större eller smärre skåp. Storleken vexlar från något öfver manshöjd till den af ett vanligt skrin. De små, i regeln utan fot, äro afsedda att uppställas på andra möbler, såsom bord, hyllor, skåp o. d.; de större äro oftast försedda med ett särskildt bordlikt fotställ, der kolonner, hermer eller karyatider göra tjenst som bärande delar. Det inre är vanligen deladt i tre vertikala fack, af hvilka de båda yttersta upptagas af små draglådor; det mellersta öppnar sig med en eller flere dörrar. Det yttre visar i regeln två större dörrar. Anordningen är för öfrigt oftast arkitektonisk, med de vertikala facken skilda genom kolonner, halfkolonner, pilastrar eller bärande figurer; de horisontala huvudindelningarna ske genom arkitektoniska listverk af olika slag. Kabinettsskåpet är redan till följd af sin egentliga bestämmelse ett lyxföremål, och de rikare exemplaren utmärkas af det dyrbaraste material och det konstnärligaste arbete. Stommen utföres af fina träslag, med förkärlek af ebenträ. Såsom prydnadsmedel användas snideri och inläggningar af olika slag i marmor och andra stensorter, metall, sköldpadd, elfenben, perlemor, trä af olika slag, stundom drifvet eller graveradt silfver, t. o. m. fina broderier. -- Kabinettsskåpen kommo i bruk omkr. midten af 1500-talet och användes i synnerhet under 1600-talet. De undanträngdes sedermera af andra möbler: byråar, sekretärer, s. k. chiffonierer m. m., hvilka senares öfre inredning i det hela ännu öfverensstämmer med de gamla kabinettens. I våra dagar hafva dessa emellertid å nyo kommit till heders och eftersökas ifrigt af samlare. Äfven förfärdigas nya. Prydliga och till en del mycket dyrbara kabinettsskåp finnas i svenska statens konstslöjdsamlingar ("kon. Karl XV:s samling") äfvensom i samlingen å Skokloster, men ej häller hos enskilde svenske samlare äro enklare exemplar sällsynta. Upk.

Kabinett (om härledningen se föreg. art.), polit., statsr., en konungs eller furstes arbetsrum, hvarifrån hans beslut i statsangelägenheter utgå, och hvarest han öfverlägger med sina förtrogne rådgifvare i regeringsärenden, sina "geheimeråd" (hemliga råd), samt leder och ordnar deras medverkan i styrelsen; den samling af

personer, som kallas till en sådan mera sluten rådplägning. Till följd deraf att alla regeringsbeslut, som det tillkommer konungen såsom sådan att fatta, utgå från detta konungens kabinett (vare sig att konungen är i sitt beslut sjelfständig eller styrelsen faktiskt utöfvas af rådgifvarna eller ministrarna), så betraktas kabinettet såsom med honom sammanflytande till ett: regeringen. Det, som utgår från kabinettet, utgår från konungen. Med konungens kabinett förstås derför detsamma som ministèren, hvilken under konungens högsta ledning utöfvar de till konungamakten hörande åligganden och rättigheter. I kabinettet hållas trådarna till hela styrelsen. Med hänsyn dertill att denna styrelse afser statens dels yttre, dels inre angelägenheter, begagnas ordet kabinett för att i folkrättsliga förhållanden beteckna den en särskild stat representerande myndigheten i förhållande till andra stater. Så talas om kabinettet i S:t James (konungabostaden i London), kabinettet i Petersburg etc. Emedan hvar stats författning bestämmer en viss ordning for statsverksamheten genom dess sins emellan ordnade statsorgan, hvilka efter sina särskilda lagar och reglementen ombesörja statens förvaltning, så nyttjas, i fråga om inre angelägenheter, orden kabinett, kabinetts-order, kabinetts-ärenden för att beteckna de styrelseåtgärder, som vidtagas utom den vanliga ordningen och ingripa i den normala förvaltningen. I stater med konstitutionelt statsskick är en sådan rättighet för kabinettet mycket begränsad. I de mer avtokratiskt styrda kunna dessa styrelseåtgärder ingripa hämmande och rubbande i den normala styrelsen, rättskipningen och förvaltningen. Kabinetts-order, kabinettsbefallningar och kabinetts-justis hafva derför fått betydelse af utomordentliga åtgärder, hvilka i ett eller annat hänseende sätta de vanliga förvaltande eller rättskipande myndigheterna utur deras verksamhet. En kabinettsstyrelse i denna mening får en prägel af godtycke, hvars utmärkande kännetecken äro furstens allenastyrande vilja och det jämte eller öfver de egentliga statsmyndigheterna insatta kabinettsrådets högre myndighet. Från kabinett -- furstens arbetsrum samt hans rådgifvare i offentliga, ej enskilda angelägenheter -- bör noga skiljas kamarilla (se d. o.). Kabinettet består alltid af personer, som blifvit utnämnda till konungens ministrar och råd och i denna egenskap offentligen framträda samt sålunda utöfva en känd och erkänd myndighet; kamarillan deremot omfattar konungens enskilda omgifning, medlemmar af hans hof, enskilda umgängesvänner, så män som qvinnor, hvilka äro fria från allt offentligt ansvar. Kabinett och kabinettsstyrelse väckte ursprungligen alltid föreställningen om en allena styrande furstevilja. I den mån det konstitutionella samhället utvecklat sig och fastställt grundsatsen om konungens rådgifvares ansvar för regeringsbesluten inför en med lagstiftnings- och beskattningsrätt förlänad folkrepresentation, har det äfven fordrat, att konungens rådgifvare och de, som besörja verkställigheten af regeringsbesluten, skola utses bland män, som ej