Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria

Originalsida 352
Originalsida 352
Originalsida 352
Originalsida 353
352–353

Sida 352

Inqvartering

Innung (pl. innungen), T., i Tyskland skrå l. förening af handtverkare, hvars uppgift ursprungligen var att genom "innungsartiklar" ordna bedrifvandet af handtverk och hindra andra än innungsmedlemmar att utöfva yrket. Då genom 1869 års nordtyska näringsordning näringsfrihet infördes i Tyskland, nedsjönko innungen till enskilda föreningar, men genom 1881 års innungslag erhöllo de åter en skråmässig prägel. Om idkarna af ett visst yrke på ett visst ställe bilda en innung, eger denna bl. a. bestämma om sättet för lärlingars utbildande och genom innungsdomstolen döma i tvister mellan arbetsgifvare och lärlingar, t. o. m. om arbetsgifvåren icke tillhör den ifrågavarande innungen. Medlem af innung kan blott den blifva, hvilken som sjelfständig mästare drifver yrket eller är vid fabrik anställd såsom verkmästare. Gesäller ega dock utse vissa medlemmar i innungsdomstolen.

Ino, Grek. hjeltes., dotter af Kadmos, Tebes mytiske grundläggare, och förmäld med konung Athamas (se d. o.) i Orchomenos. Då Athamas i ett anfall af vansinne dödade sin och I:s son Learchos, störtade sig I. med sin andre son, Melikertes, i hafvet. Båda dyrkades sedermera såsom välvilliga och hjelpsamma hafsgudomligheter under namn af Leukothea och Paloimon. I sådan egenskap omtalas I. Leukothea redan af Homeros (Odyssén, 5:te sång. 333 v.). A. M. A.

In- och utflyttningslängd, jur., den förteckning Öfver personer, som flytta in till eller ifrån en församling, hvilken för hvarje församling skall föras af den prestman, som inom församlingen sköter pastoralvården. K. M:t kan äfven ålägga föreståndaren för en erkänd församling af främmande trosbekännare att föra en sådan förteckning. I längden, som skall angifva personernas namn, stånd, ämbete, yrke och bostad, skall införas uppgift om den ort, från hvilken inflyttning sker, eller till hvilken någon utflyttar. Dör inom församlingen person, hvars hemort är okänd, införes han i inflyttningslängden; födes och döpes inom församlingen barn, som åtföljer föräldrar, hvilkas hemort man ej känner, upptages detta i utflyttningslängden. För att dessa längder må blifva så säkra källor som möjligt för befolkningsstatistiken, har man föreskrifvit, att hvar och en som inflyttar till en församling måste till dess föreståndare aflemna prestbetyg (se d. o.), utfärdadt af föreståndaren i den församling, från hvilken han kommer. Derjämte har man ålagt egare eller innehafvare af fastighet att i händelse af försumlighet å deras egen sida lemna uppgift å de personer, som i hans hus eller på hans ego-område inflyttat. Jfr Församling, Husförhörslängd, Mantalsskrifning. K. H. B.

Inokulera (Lat. inoculare, af oculus, öga), inympa.- Inokulation, ympning (se d. o.).

Inombords, sjöv. Se Bord.

In optima forma, Lat. Se In amplissima forma.

Inosit (af Grek. is, genit. inos, muskel), ett i djuroch växtriket förekommande kristalliserande kolhydrat, C6 H12 O6 + 2H2 O, först funnet i hjertmuskeln (1850 af Scherer), sedermera i

kroppens flesta organ, i turkiska bönor, i maskrosens blad och stängel o. s. v. Inosit bildar färglösa, sött smakande kristaller, hvilka icke kunna genom jäst försättas i jäsning. Med tillhjelp af ost, kött eller ruttnande membraner undergår inosit mjölksyrejäsning. P. T. C.

Inowrazlaw (P. Inowraclaw), stad i preussiska regeringsområdet Bromberg (Posen). 11,558 innev. (1880). Saltverk.

Inpackning, balneol., en badform eller förberedelse till bad, som kan utföras på flere olika sätt, å hela eller å en del af kroppen, och hvars hufvudändamål vanligen är att draga blodet åt huden, värma och framkalla svettning. Detta sker antingen genom torr inpackning, i filtar, eller genom våt inpackning, i lakan doppade i mer eller mindre kallt vatten, hvilka sedan vanligen omgifvas med filtar. Sedan tillräcklig värme, stundom äfven stark svettning, framkallats genom inpackningen, gifves ofta ett bad i svalt vatten. F. B.

In parenthesi, Lat, i parentes, i förbigående.

In partibus (infidelium), Lat. Se Biskop , sp. 576.

Inpass, spelt. Se Impasse.

In perpetuum, Lat., för beständigt, för evigt.

In petto, Ital., "i bröstet", i sinnet, inom sig, i hemlighet.

In pleno, Lat., i plenum, i allmän sammankomst. Se Plenum.

In pontificalibus, Lat., i full prestskrud, i ämbetsdrägt.

In praxi, Med. Lat., i praxis, i det praktiska lifvet.

Inpromptu. Se Impromtu.

Inquiett [inki- l. ängki-], Fr. inquiet (änskie; af Lat. inquietus), orolig, otålig. - Inquietera, oroa.- Inquiétude [ängkietyd], Fr., oro.

Inqvartering (se Qvarter), mitttärförv., trupps eller ensam militärpersons förseende med husrum och nödigt bohag deri; äfven sjelfva truppen eller militärpersonen, som på detta sätt förses. Då bohaget särskildt åsyftas, är dess tekniska benämning servis. Inkvarteringen är tillfälliga eller ständig. Tillfällig kallas sådan inqvartering, som tages i anspråk för tågande trupp eller för trupp, som endast undantagsvis och af någon särskild anledning - såsom vid krigstillfälle, för ordningens upprätthållande eller återställande, för öfningar o. d. - behöfver förläggas i främmande qvarter. Ständig kallas den inqvartering, som bestås garnisonerad trupp i dess ständiga förläggningsort. - Rätt att ålägga tillfällig inqvartering inskränker sig i Sverige - der lagstiftning om reqvisitioner för militära ändamål ännu så godt som fullständigt saknas - till den inqvartering, som erfordras för tågande trupp. I krigstid äro alla hemman på landet, af hvad natur och beskaffenhet de vara må, samt alla hus och gårdar i städerna (med undantag, enl. 1810 års riksdagsbeslut, af dem, hvilka af ecklesiastikstaten verkligen bebos) underkastade skyldigheten att mottaga inqvartering. I fredstid deremot äro från inqvartering af tågande trupp befriade å landet kungsoch kungsladugårdar, sätes- och

Källa: Project Runeberg ·