Sida 234
Ilkka, Jakob Bengtsson
störde ryssarnas handel. Arealen beräknades till 71,213 qvkm., med omkr. 130,000 innev. Genom ett fördrag i Petersburg d. 24 Febr. 1881 afträdde Ryssland till Kina östra och större delen af detta område, mot en godtgörelse af 9 mill. rubel, så att det ryska området I. nu utgör endast 11,288 qvkm., med omkr. 70,000 innev.
Iliaden. Se Homeros.
Ilian, Sankt, socken i Vestmanlands län, delad mellan Norrbo härad, med en areal af 1,827 har och 449 innev. (1882), och Tuhundra härad, med 830 har och 210 innev. (1882). Annex till Vesterås stad, Vesterås domprosteri.
Ilia's. Se Homeros.
Iliberris (senare kallad Elvira), i forntiden en stad i spanska prov. Baetica, nära det nuv. Granada. Der hölls 305 en spansk synod, som bl. a. påbjöd celibatet för alla spanska prester och biskopar samt förbjöd bilder i kyrkorna.
Ilicineae A. Brogn. (Aquifoliaceae DC.), bot., en nat. fam., ofta förenad med Rhamneae och i synnerhet med de nära beslägtade Celastrineae, bestående af något mer än ett tiotal slägten af träd eller buskar i omkr. 110 arter. Bladen äro spiralställda (stundom motsatta), oftast läderartade och öfvervintrande, utan stipler. Blommorna äro efter regeln tvåkönade, ensamma i bladvecken eller samlade i knippen. Blomfodret utgöres af 4-6 sammanvuxna, i knoppen tegellagda blad, blomkronan likaledes af 4-6 nedtill hopvuxna eller ock fria blad med fodrets knoppläge. Ståndarna äro alternerande med kronbladen, fria, hypogyna eller ock fästa på kronbladen; märket har 2-6 eller flere flikar och är nästan utan stift. Frukten inom blomman utbildas till ett stenfruktartadt bär med 2 till många rum. Jfr II ex. O. T. S.
Ilija från Murom (R. Ilija Muromets), ursprungligen bondson från Murom (stad vid Oká), är hjelten i en stor grupp af sydryska episka folkvisor. O. Miller har (på ryska) skrifvit om "Ilija från Murom och den kievska hjeltekretsen" (1870). Lll.
Iliniza, vulkan på vestra kedjan af Anderna i syd-amerikanska republiken Ecuador, s. om Quito. Höjd omkr. 5,300 m. Snögränsen ligger på 4,653 m. höjd. I:s tvänne toppar omsluta sannolikt en förstörd krater.
Ilion (Lat. Ilium), forngrekisk stad inom landskapet Troas i Mindre Asien, nära Hellespontens (nu Dardanellsundets) mynning mot det Egeisia eller Traciska hafvet och belägen på en från slätten uppstigande kulle, hvars nuv. turkiska namn är Hissarlik (d. v. s. "palatsen") med anledning af de der befintliga ruinerna. Enligt den hos forntidens greker gängse sägnen var I. uppbygdt på samma plats, som en gång intagits af det mångbesjungna Troja, hvilket i de homeriska sångerna äfven heter Ilios och Ilion (se Troja). De af H. Schliemann (1871-73) på Hissarlik företagna gräfningarna hafva bragt i dagen visserligen icke, såsom Schliemann sökt göra troligt, ruinerna af det homeriska Troja, men dock betydliga fornlemningar af byggnader, husgeråd, vapen m. m., härrörande från vidt skilda förhistoriska tidsåldrar, och
hvilkas betydelse ännu icke är af fornforskningen till fullo utredd. I 6:te årh. f. Kr. (enligt Strabon) bosatte sig på denna plats grekiska nybyggare och grundade, måhända med anslutning till någon derstädes af ålder rotfäst troisk-frygisk religionskult, ett åt den "iliska Athene" (Athene Ilias) helgadt tempel. Detta besöktes ett par hundra år senare af Alexander den store, hvilken, hänförd af ställets höga forntidsminnen, lofvade innebyggarna att förvandla deras boningsplats till en stor och väl befäst stad. Denna plan verkställdes dock först efter Alexanders död (323 f. Kr.) af Lysimachos, och den sålunda tillkomna staden, hvilken man i senare tider till skilnad från det homeriska Troja brukat kalla "Ny-Ilion" (Ilium novum), utvidgades och förskönades ytterligare af Julius Caesar, hvilken t. o. m. (likasom sedermera Konstantin den store) skall hafva varit betänkt på att göra den till det romerska rikets hufvudstad. A. M. A.
Ilipé-olja. Se Illipé-olja.
Ilissos, en obetydlig flod i det grekiska landskapet Attika. Se Athen, sp. 1266.
Ilithyia [ilityja]. Se Eileithyia.
Iliturgis, i forntiden en af turduler bebodd stad i Hispania Baetica, vid floden Baetis (Guadalquivir), vid den nuv. staden Andujar. För sitt affall till kartaginenserna intogs staden af Scipio (210 f. Kr.) och förstördes, men den återuppbyggdes senare och fick då namnet Forum Julium.
Ilium. Se Ilion.
Ilkan, binamn, som tillades furstarna af den af Hulaku stiftade mongoliska dynasti, hvilken under 13:de och 14:de årh. herskade i Persien.
Ilkeston, fabriksstad i engelska grefskapet Derby, vid Erewash, en biflod till Trent, 13 km. n. v. om Nottingham. 14,119 innev. (1881). Tillverkning af strumpvaror samt lergods. Mineralkälla. I närheten finnas jern- och stenkolsgrufvor.
Ilkka, Jakob Bengtsson, bondeledare i Finland under klubbekriget, var gårdsegare i Kokkola by i södra Österbotten och känd såsom en af marsken Klas Flemings ifrigaste motståndare. I Jan. 1595 fördes han fången till Åbo slott, men lyckades fly. När södra Österbottens bönder i slutet af år 1596 tågade söderut, erhöll I. befälet öfver hufvuddelen af bondehären, hvilken längs tavast-mon ryckte fram till Birkkala i nord-östra Satakunta. Der sammandrabbade I. med Klas Fleming och hans krigsstyrka d. 31 Dec. 1596 vid Nokia gård. Mot aftonen uppmanade Fleming bönderna att utlemna I. och de öfriga anförarna, hvaremot de skulle befrias från det betungande borglägret. Bönderna antogo anbudet, men I. flydde till Österbotten, der han någon tid senare blef tillfångatagen och grymt afrättad af Flemings fogde Abraham Melchiorsson. I en folkruna skildras I. såsom en oduglig och opålitlig man. M. G. S.
Ill. 1. Biflod till Rhen i Vorarlberg. Längd 60 km. - 2. Biflod till Rhen i Elsass, upprinner på Jura, s. v. om Basel, flyter i nordlig riktning, nästan parallelt med Rhen, hvarunder den mottager en mängd tillflöden från Vogeserna, såsom Thur, Lauch, Fecht, Giessen och
Källa: Project Runeberg ·
