Sida 381
Interrex
vistelse derstädes till brottsliga eller fientliga företag emot det gamla hemlandet eller en tredje stat; i detta syfte kunna de, sedan de afväpnats, interneras och möjligen ställas under polisuppsigt eller ock utvisas. K. H. B.
Internodium (Lat., af inter, mellan, och nodus, knut, led), mellanled (mellanstycke), stjelkstycke, bot., det stycke af en stjelk (axel), som befinner sig emellan två leder, d. v. s. mellan två ställen, der ett eller flere blad äro fästa. Hvarje ensamt blad eller hvarje bladkrans anses höra till det nedanför varande stjelkstyc-ket. O. T. S.
Internuntius, Lat., underhandlare, sändebud; påflig diplomat af andra rangen (en sådan är f. n., 1883, ackrediterad i Rio de Janeiro); titel på Österrikes sändebud i Konstantinopel.
Inter-oceanisk (af Lat. inter, emellan, och oceanus, verldshaf), belägen mellan tvänne verldshaf.
Interpellation (Lat. interpellatio, af interpellare; se Interpellera), statsr., ett spörsmål angående någon viss statsangelägenhet, hvilket en folkrepresentant med tillstånd af den afdelning af representationen, till hvilken han hör, utom den allmänna dagordningen framställer till någon af ministrarna. Interpellationen kan afse redogörelse såväl för vidtagna åtgärder som ock för regeringens afsigter med hänsyn till den ifrågavarande statsangelägenhetens framtida ordnande. Rätten att interpellera ministrarna tillerkännes uttryckligen åt folkrepresentanterna uti åtskilliga författningar, t. ex. Preussens och Danmarks. Under sådana förhållanden anses den interpellerade ministern skyldig att ingå i svaromål, hvilket dock kan inskränka sig till en vägran att afgifva sakligt svar, om offentlig behandling af ärendet icke synes väl förenlig med statens bästa. Äfven i de land, hvilkas författningar icke uttryckligen sanktionerat någon interpellationsrätt, utöfvas dock denna rätt praktiskt af folkrepresentationen. Ministern anses emellertid då ega att sjelf afgöra om han vill besvara interpellationen eller icke. Såsom en sådan faktisk följd af den stadgade samverkan mellan representationen och ministrarna är interpellationsrätten erkänd icke blott i sådana stater som England och Tyska riket, utan äfven i Sverige, och representationernas arbetsordningar innehålla i allmänhet nödiga bestämmelser om rättens utöfning. För att en interpellation skall kunna framställas inom tyska riksdagen, måste 30 representanter hafva förenat sig derom. I Sverige anses hvarje riksdagsman berättigad att interpellera, men det tillkommer den kammare, hvaraf han är ledamot, att utan föregående öfverläggning besluta, huruvida spörsmålet må framställas eller icke. Lemnar kammaren sitt bifall, skall talmannen ofördröjligen låta vederbörande konungens rådgifvare undfå del af interpellationen, hvilken skall vara skriftligen uppställd och af bestämdt innehåll. Vid interpellationens besvarande kan öfverläggning om det föreliggande spörsmålet ifrågakomma, men kammaren kan icke fatta något beslut med anledning af interpellationen. De motiverade dagordningar, till hvilka
interpellationerna ofta föranleda i andra land, tillstädjas icke af det svenska riksdagsskicket. Jfr Dagordning. K. H. B.
Interpellera (Lat. interpellare, falla någon i talet, bestorma med frågor), begära förklaring, tillfråga, göra en interpellation (se d. o.).
Inter pocula, Lat., egentl. mellan bägarna, vid glaset.
Interpolation (af Lat. interpolare, upp-putsa, förfalska). 1. En genom inskjutning af ord, satser eller hela afdelningar åstadkommen förfalskning af en text. De sålunda inskjutna textställena kallas interpolerade och förfalskningens verkställare interpolator. Interpolationer hafva ända från äldsta tider bedrifvits i stort omfång på literaturens alla områden. Deras upptäckande och undanrödjande är en bland den filologiska kritikens uppgifter. - 2. Matem., insättandet af mellantermer eller nya termer i en serie storheter. Då lagen för seriens bildning är omedelbart gifven, erbjuder insättandet inga svårigheter. Om t. ex. serien är 1, 4, 9, 16, 25 och den n-te termen är n2, så blir tydligen den 10:de termen 100, den 12:te 144 o. s. v. Om deremot lagen för seriens bildning icke är bekant, erfordras för interpolationens verkställande en särskild matematisk teori (interpolationsmetod), hvilken dels behandlar reglerna för interpolationen, dels angifver vissa allmännare iriterpolationsformler. Newton var den förste, som framställde en dylik formel (1687); sedermera hafva flere andra formler blifvit gifna (bl. a. af Lagrange och Laplace), af hvilka den ena i ett fall, den andra i ett annat är att föredraga. Interpolationsmetoden är af stor betydelse vid en mängd företeelser, der lagen icke är fullt känd och tillräckligt antal observationer icke kunnat göras. Så kan man t. ex. på detta sätt bestämma en komets perihelium, då omedelbara observationer kunnat ske blott i närheten af perihelium, men icke vid sjelfva periheliumspassagen. 1. A. M. A. 2. G. E.
Interpretera (Lat. interpreteri), öfversatta, tolka. -- Interpretation, tolkning, utläggning.
Interpunktera (Lat. interpungere), sätta skiljetecken (mellan orden). -- Interpunktion, användande af skiljetecken. Se Skiljetecken.
Interregnum, Lat., "mellanregering", stater., kan dels beteckna den interimistiska styrelse, som anordnas, då det normala högsta styrelseorganet ej kan utöfva regeringen (se Iriterimsregering), eller ock den tid, som förflyter mellan en ordinarie maktinnehafvares afgång och styrelsens öfvertagande af efterträdaren. Så kallas, hvad Tyskland angår, tiden mellan 1254 och 1273 "interregnum", enär Tyskland derunder saknade ett allmänt erkändt öfverhufvud. K. H. B.
Interrex (plur. interreges), Lat, "mellankonung", i Rom den öfverhetsperson, som tillsvidare och intill dess behörig valförrättning kunde ega rum stod i spetsen för styrelsen, om högsta maktens innehafvare hade afgått, utan att laglig efterträdare fanns att tillgå. Under konungatiden plägade senatens medlemmar efter tur
Källa: Project Runeberg ·
