Sida 344
Inkrustera
en, hvars sammanräknade inkomster, deri inbegripna äfven hustruns, understiga 500 kr., befriad från inkomstbevillning; detta bevillningsfria existensminimum kan höjas med högst 200 kr., alltså ända till 700 kr., för den, som bor på ort med mycket högt uppdrifven kostnad för bostad, äfvensom undantagsvis för den, som eger talrik familj, hemsökts af långvarig sjuklighet eller olyckshändelse eller lefver under andra dylika ömmande omständigheter. Utländingar äro likställde med svenskar, så snart de bosatt sig i landet eller här drifva yrke el. dyl. eller ock längre tid här vistats såsom resande. - Inkomstbevillningen är en degressiv inkomstskatt. Dess storlek är i allmänhet bestämd till 1 proc. (några år har dock ytterligare en s. k. tilläggsbevillning af 1/2 proc. varit pålagd). Uppgå dock den skattskyldiges sammanräknade inkomster, deri hustruns inbegripna, icke till 1,200 kr., äro 450 kr., och uppgå de till 1,200 kr., men icke till 1,800 kr., äro 300 kr. fria från bevillning. Af samma grunder, som kunna föranleda existensminimets höjande, kunna ock dessa bevillningsfria belopp höjas med högst 200 kr., så att de kunna uppgå till resp. 650 och 500 kr. Utrönandet af storleken af hvarje skattskyldigs inkomst sker genom tre nämnder: bevillningsberedning, taxeringsnämnd och pröfningsnämnd, hvilkas beslut kunna dragas under Kammarrättens pröfning; dennes beslut öfverklagas i sin tur hos K. M:t. Vissa verk och bolag äro skyldiga att vid äfventyr af höga böter uppgifva sina inkomsters verkliga storlek. Alla andra skattskyldige äro pligtige att på anfordran af bevillningsberedningens ordförande lemna uppgift om sina inkomster af kapital och af annat arbete än jordbruksrörelse. Underlåtes detta, har skattskyldig förlorat rätten att fullfölja talan mot pröfningsnämndens taxering, utom i de fall då pröfningsnämnden uppskattat inkomst till annat belopp än det af taxeringsnämnden antagna, eller ock inkomst först af pröfningsnämnden uppskattats till bevillning. Angående den kommunala inkomstskatten se Kommunalbeskattning. D. D.
Inkonseqvens (Lat. inconsequentia), brist på följdriktighet. - Inkonseqvent, som saknar följdriktighet. Jfr Konseqvens.
Inkonstitutionel (Fr. inconstitutionnel), som strider emot, ej handlar i öfverensstämmelse med grundlagen. Jfr Konstitutionel.
Inkontestabel (Fr. incontestable, af contester, bestrida), obestridlig.
Inkontinens l. Incontinentia (af Lat. nekande in och continere, samman- l. qvarhålla), med., i allmänhet oförmåga att qvarhålla innehållet i ett ihåligt organ, oftast i betydelsen af incontinentia urinae, d. v. s. slapphet i blåsan med ofrivillig afgång af urin, beroende på lamhet under hjernoch ryggmärgssjukdomar, öfverfyllnad af blåsan, fallandesot. Så är t. ex. ofrivillig urinafgång under natten (enuresis nocturna) ofta ett af de tidigaste ecken på fallandesot. Genom slapphet i ändtarmens slutmuskel (sphincter) uppstår incontinentia alvi. F. B.
Inkonvenabel (Fr. inconvenable), opassande, oläglig. Jfr Konvenera.
Inkorporation (se Inkorporera). 1. Statsr., den handling, hvarigenom en dittills sjelfständig stat eller del af en sådan förenas med en annan stat på det sätt att den senares statsförfattning blir gällande äfven för den förra. Sådan inkorporation har från Sveriges sida de från Danmark och Norge eröfrade landskapen undergått; så inkorporerade Preussen 1866 Hannover, Nassau, Kurhessen, Slesvig, Holstein och Frankfurt a. M. - Inkorporationen utesluter icke olikhet inom civil-, kriminaloch kommunallagstiftningen. - 2. I kanoniska rätten förstås med inkorporation det i medeltiden ofta förekommande förhållande att inkomsterna af ett presterligt gäll, pastorat, voro anslagna till understöd åt vare sig ett kloster eller biskopsstift eller eljest något särskildt andligt ämbete. Pastoratet kom då i en ställning, som motsvarar hvad i svensk protestantisk kyrkorätts språkbruk benämnes ett prebendepastorat. A. Th. S.
Inkorporera (Lat. incorporare, af in, i, och corpus, kropp), förena till en kropp med, införlifva.
Inkorrekt (af Lat. nekande in och corrigere, rätta), oriktig, felaktig. Jfr Korrekt.
Inkorrigibel (af Lat. nekande in och corrigere, rätta), som ej kan rättas, oförbätterlig.
Inkorrupt (af Lat. nekande in och corrumpere, besticka, förderfva), oförderfvad, oförfalskad. - Inkorruptibel, obesticklig. - Inkorruptibilitet, obesticklighet. Jfr Korrumpera.
Inkrement (Lat. incrementum, tillväxt), matem., kallas den tillväxt en föränderlig storhet erhåller, då den oberoende variabeln ökas med en viss storhet. Alltefter som denna sistnämnda storhet antages ändlig eller oändligt liten, blir inkrementet en differens eller en differential. - Med inkrementmetoden förstår man läran om sättet att bestämma inkrementet, då storheten är gifven, och tvärtom storheten, då inkrementet är gifvet. Inkrementmetoden innefattar således i sig dels differensräkningen, dels differentialoch integralräkningen. Den framställdes först af Taylor (1715). Sedermera erhöll inkrementmetoden en inskränktare bemärkelse och blef liktydig med differensräkning samt behandlades under denna form utförligt af W. Emerson (1763). Termen är dock numera så godt som alldeles obruklig. G. E.
Inkrustation (af Lat. in, i, till, och crusta, skorpa), petrifikation l. förkalkning kallar man organiska väfnaders genomträngande eller öfverdragande med kalksalter, så att de blifva stenhårda (petrificerade). Ett allmänt kändt exempel härpå är växters inkrustation genom neddoppning i Karlsbad-sprudeln. Men äfven inom en lefvande organism kunna vissa väfnader undergå en sådan förkalkning. F. B.
Inkrustera (af Lat. in, i, till, och crusta, skal, skorpa) betyder egentligen öfverdraga (helt och hållet eller delvis) med en hård eller hårdnande betäckning. Ordet har derför användts om murytors öfverdragning med stuck
Källa: Project Runeberg ·
