Sida 721
Juli-revolutionen l. 1830 års revolution i Frankrike var den liberala pressens och den förmögna bourgeoisiens verk
ställning af Kinas industri. Bland J:s rent språkvetenskapliga publikationer må nämnas Exercices pratiques d'analyse, de syntaxe et de lexicographie chinoises (1842), Méthode pour déchiffrer et transcrire les noms sanscrits qui se rencontrent dans les livres chinois (1861) och Syntaxe nouvelle de la langue chinoise (1869).
Julier (Giulio), ett 2,287 m. högt pass i schweiziska kantonen Grisons, förenar de båda dalarna Oberhalbstein och Öfre Engadin, d. v. s. i förening med Maloggia l. Bernina-passet Bodensjön med Comosjön. Sedan 1827 går en med vagn farbar väg genom passet.
Julin (Lat. Julinum). Se Jomsborg.
1. Julin, Johan, apotekare och naturforskare, född i Vesterås d. 26 Sept. 1752, blef 1782 kallad till apotekare i Ny Karleby (Finland). Knappt hade han anlagt apotek i denna stad, innan han åter försålde det och 1783 köpte ett apotek i Uleåborg, der han sedermera vistades till 1814. År 1787 anlade han ett provisionelt apotek i Torneå, hvilket dock året derefter såldes. J. utöfvade i Uleåborg en betydande allmännyttig verksamhet. Han bragte sitt apotek i ett förträffligt skick och motarbetade verksamt den i Finlands nordliga bygder allmänna folktron på trolldomens företräde framför andra läkemedel. Tillika idkade han naturhistoriska studier. Hans samlingar af högnordiska föremål voro bland de rikaste, som denna tid funnos. J. författade åtskilliga smärre vetenskapliga uppsatser. I Svenska vetenskapsakademiens handlingar finnes hans Försök till upplysning om Uleåborgs climat (1789, 1800), i "Läkaren och Naturforskaren", tom. XIII, Berättelse om den i Kemi socken i Österbotten grasserande pestsjukdom, i Patriotiska sällskapets hushållningsjournal Bref om de i Österbotten, särdeles omkring Uleåborg, samlade naturalier (1792, 1800). Bland hans öfriga arbeten må nämnas Nytta och bruk af medikamenterne uti hus- och rese-apotek (Stockholm, 1799). J. var medlem af Svenska vetenskapsakademien sedan 1791. Ar 1814 sålde han sitt apotek i Uleåborg och köpte ett apotek i Åbo, der han tillbragte sin ålderdom, aktad och vördad. Han erhöll assessors titel 1814. Död d. 29 Maj 1820. M. G. S.
2. Julin, John Jakob (sedermera adlad med namnet von Julin), den föregåendes son, affärsman, född i Uleåborg d. 5 Aug. 1787, egnade sig åt sin faders yrke, undergick 1810 apotekareexamen samt inköpte 1811 universitetsapoteket i Åbo. Sedan han under vidsträckta utländska resor vunnit inblick i industriens och handelns olika grenar, egnade han sig i hemlandet åt en omfattande affärsverksamhet. Han dref 1815-27 en tobaksfabrik i Åbo; var delegare bl. a. i Åbo varfs-bolag och redare i stadens flesta skepp. År 1822 blef han genom köp egare af Fiskars bruk med derunder lydande vidsträckta egendomar. Genom hans energiska verksamhet blef detta bruk snart ett af Finlands förnämsta industriella etablissement (se Fiskars). Äfven för andra värf hade han intresse. Han inrättade 1817 i Åbo på egen bekostnad den första lancasterskola i Finland och genomdref 1822 i
samma stad inrättandet af en sparbank, likaledes den första i Finland. J. erhöll bergsråds titel 1835 och blef adlad 1849. Han dog d. 11 Mars 1853 i Helsingfors. M. G. S.
3. Julin, Erik, den föregåendes broder, affärsman, f. i Uleåborg 1796, idkade universitetsstudier i Åbo, Dorpat och Jena samt egnade sig efter hemkomsten åt apotekareverksamhet. Efter faderns död, 1820, öfvertog han dennes apotek i Åbo. Från denna tid ingrep han mångsidigt i nämnda stads affärsförhållanden och kommunala lif. Han anlade en trädgård för odlandet af apoteksväxter, ombyggde och utvidgade Hallis qvarnar samt grundlade flere fabriker. På hans initiativ stiftades Allmänna sjöassurans-föreningen, Sjöassuransföreningen för landtmannafartyg och Hvalfiskeribolaget. Med särskildt intresse verkade han för höjandet af allmogens ekonomiska ställning. Han undervisade i biskötsel och fruktträdgårdsodling samt inrättade ett salteri, der skärgårdsbefolkningen erhöll undervisning i ett förbättradt sätt att inlägga fisk, förnämligast strömming. Då Finland 1867-68 drabbades af ett hårdt nödår, sökte han sprida kunskap om sättet att tillverka och begagna nödbrödsämnen, såsom svamp, lafvar m. m. Hans goda vilja rönte på många håll föga erkännande, men i någon mån bidrog väl dock hans verksamhet till nödens lindrande. J. utnämndes 1854 till kommerseråd. Han dog i Åbo 1874. M. G. S.
Julin, Johan Fredrik, landskapsmålare, föddes i Askersund d. 24 April 1798, blef student i Upsala och ämnade egna sig åt den presterliga banan, men afbröt studierna och beslöt att blifva landskapsmålare, sedan han redan länge på egen hand utbildat sina anlag för denna gren af konsten. Någon egentlig underbyggnad erhöll J. icke, och detta, jämte ett tidigt vunnet, flyktigt maner, hindrade honom från att, trots sina onekliga gåfvor, blifva af någon större betydenhet. Hans arbeten bestodo i ett slags lavier i större skala, hvarvid det hufvudsakligen kom an på en ungefärlig uppfattning af det gifna landskapet och en effektrik anordning af det hela. Oljefärgen lärde han sig aldrig att behandla. Helt naturligt kunde J. ej undgå att röna inflytande af Fahlcrantz' konst, om hvilken hans egen ej sällan erinrar, med undantag deraf att akvarellen ej tillät det djup i tonen och den färgprakt, som utmärka förebilden. Till hämmandet af J:s konstnärsutveckling bidrog äfven ett mindre regelbundet lefnadssätt, hvilket ock slutligen förde honom till en sjelfförvållad död, i det han d. 6 April 1843 dränkte sig i Stockholm. Prof af hans konst finnas i flere offentliga och enskilda samlingar. -rn.
Julinder (Jullundur, Jalandhar). Se Djalandara.
Juli-ordonnanserna (Fr. Ordonnances de Juillet). Se Juli-revolutionen.
Juli-revolutionen l. 1830 års revolution i Frankrike var den liberala pressens och den förmögna bourgeoisiens verk: Närmaste anledningen till henne voro de fem, af Karl X d. 25 Juli 1830 undertecknade och dagen derefter
Källa: Project Runeberg ·
