Sida 270
Indien
utöfvas af ångan i en ångmaskins cylinder och genom indikatorn (se d. o.) kan uppmätas. Har man bestämt ångans arbete i svenska skålpundfot pr sekund, erhålles den indicerade hästkraften genom division med 600; är det åter uttryckt i kilogram-meter pr sekund, får man hästkraften genom att dividera med 75. Den hästkraft, som maskinen verkligen kan lemna, utöfvad på maskinaxeln, är mindre än den indicerade, vanligen 7/10 à 9/10 af denna, enär en del deraf tages i anspråk för öfvervinnande af friktionen och motstånd af annat slag, som förekommer inom ångmaskinen. G. R. D.
Indicier (se Indicium), jur., sådana upplysningar i en rättegång, hvilka icke omedelbart angå det faktum, som skall bevisas, men från hvilka slutsatser med hänseende till detta kunna dragas; i Sveriges rikes lag kallas de "liknelser och omständigheter". Den bevisning, som på detta sätt åstadkommes, kallas indirekt bevisning l. indiciebevisning. Det är tydligt, att den visshet, som på detta sätt vinnes, icke är lika tillförlitlig, som när bevisningen är direkt; ty slutsatserna kunna vara oriktiga, äfven om de förebragta omständigheterna äro sanna. Den äldre, s. k. legala bevisteorien ansåg derför indiciebeviset vara otillräckligt att ensamt åstadkomma full visshet; i tvistemål var det edgångsskäl och i brottmål laglig anledning till användande af tortyr eller till extraordinär bestraffning. Den nyare lagstiftningen, hvilken gifver domaren rätt att fritt pröfva bevisningen, har upphäft denna inskränkning; indicier, der de äro fullt konstaterade, och der sammanhanget mellan dem och det faktum, som skall bevisas, är otvifvelaktigt, kan domaren antaga för fullt bevis. Särskildt i brottmål, der icke alltid vittnen äro att tillgå, hvilka iakttagit sjelfva gerningen, äro indicier ofta den enda upplysning, som står domaren till buds. Äfven 1734 års lag förklarar indicier icke kunna grunda mer än "halft bevis"; antingen skulle den dermed besvärade värja sig med ed, eller, der han var tilltalad för groft brott, ställdes han under framtiden och kunde då "insättas på bekännelse". Emellertid har en friare riktning i praxis gjort sig gällande, och den svenske domaren anser sig numera oförhindrad att ensamt på indicier grunda en fällande dom äfven i de svåraste brottmål. Jfr Bevis. I. Afz.
Indicium, Lat. (pl. -cia; Sv. pl. -cier), tecken, symtom, anledning till förmodan, misstanke o. s. v. Se Indicier.
Indien (om namnets härledning se Hind). 1. I vidsträckt betydelse de båda östliga halföarna i södra Asien, Främre, Hitre Indien l. Vestra indiska halfön och Bortre Indien l. Östra indiska halfön, jämte Ceylon och Indiska arkipelagens öar. När man vid Amerikas upptäckt i slutet af 1400-talet trodde sig äfven der hafva funnit I. och ögruppen mellan norra och södra Amerika fick namnet Vestindien, erhöll I. i Asien namnet Ostindien, en benämning, som ofta ännu användes i den geografiska literaturen. - 2. I inskränkt mening l. Britiska Indien ett med England förenadt kejsaredöme, som omfattar
hufvudsakligen Främre I, med undantag af några franska och portugisiska kolonier (se nedan), samt en del af Bortre I. Det består af 12 provinser, som direkt stå under britisk förvaltning, samt omkr. 800 vasallstater och furstendömen, hvilka liksom provinserna erkänna den britiska kronans öfverhöghet. - Läge, storlek, gränser och naturbeskaffenhet. Kejsaredömet har ganska naturliga gränser. Dess södra del, som utgör den mellersta af de från Asien i s. utskjutande halföarna, sköljes på tvänne sidor af Indiska hafvet (i v. Persiska hafvet, i ö. Bengaliska viken). I n. utgör Himalaja en väldig gränsmur; i v. skiljes det genom Suliman-bergen och s. om dem belägna, lägre berg från Afganistan och Belutsjistan, och i ö. begränsas det af flere från Himalaja utlöpande lägre bergåsar. Det sträcker sig från 8° till 37° n. br. och från 66° 20' till 99° 40' ö. lgd fr. Greenw, samt beräknas hafva en areal af 3,774,123 qvkm., hvaraf 2,253,252 qvkm. äro omedelbart britiska besittningar. Dertill komma Frankrikes besittningar uti I. (Pondichéry, Chandernagor, Karikal, Mahé och Janaon), 508,6 qvkm., med 276,649 innev. (1879), och Portugals (Goa, Damao och Diu), 3,355 qvkm., med 445,000 innev. (1877). Med afseende på naturbeskaffenhet och klimat företer landet en rik vexling, från de högsta berg på jorden till ofantliga floddeltor, hvilka höja sig endast några få tum öfver hafsytan. Det bildar snarare en kontinent än ett land, och det hela består af tre särskilda, väl begränsade områden. Det första omfattar Himalaja-bergen, hvilka, ehuru till största delen belägna utom det britiska området, bilda en väsentlig faktor i norra I:s fysiska geografi. De icke allenast bilda en dubbel vall längs norra I., utan utsända i ö, och v. bergskedjor mot s., som skydda de nordöstra och nordvestra gränserna. I n. ö. bilda dessa kedjor, under namn af Nágá- och Patkoi-bergen en barrière mellan de civiliserade britiska distrikten och de vilda stammarna i öfre Birma, och de sydliga fortsättningarna, kända under benämningen Joma, skilja I. från det oberoende Birma. På nordvestra gränsen löpa förgreningar från Himalaja ända till hafvet, under benämningarna Sufed-ku, Sulaiman-, Hála-, Brahui- och Pab-bergen. Kabuldalen, Kaiber-passet (1,028 m.), Kuram-passet, Gualari-passet, Tál-passet samt Bolan-passet (1,768 m.) utgöra förbindelseled mellan I. och Afganistan. Det andra området utgöres af slättlandet, som vattnas af Himalajas stora floder, Indus, Satledj, Ganges och Brahmaputra, och sträcker sig i en sammanhängande båge från Ganges' mynningar till Indus', omfattande Bengalen, Assam, Nordvest-provinserna, Audh, Pandjab, Sindh, Radjputana och andra inhemska stater. Det innefattar de bördigaste och tätast befolkade trakter i I. (omkr. 150 mill.). Det tredje området är den triangelformiga halfön Dekhan, som skjuter ut i Indiska hafvet och omfattar Central-provinserna, Berar, Madras, Bombaj, Maisur samt länsstaterna Haidarabad, Sindhias och Holkars riken m. fl. samt räknar omkr. 100 mill. innev. Det bildar ett platåland, som i n. begränsas
Källa: Project Runeberg ·
