Sida 271
Indien
af Vindhya-bergen samt i ö. och v. af Östra och Vestra Ghats. Vindhya-bergen löpa nästan rakt österut från Gudjarat, bildande en vall n. om Narbada, på hvars södra sida gå Satpura-bergen, bildande vattenskilnaden mellan denna flod och Tapti. I Centralprovinsernas högland sammanlöpa dessa berg och fortgå under olika namn in i Nedre Bengalen, der de i Parasnath nå en höjd af 1,366 m. Ehuru nu genomskurna af vägar i flere riktningar, stodo Vindhya-bergen fordom såsom ett ogenomträngligt stängsel mellan norra och södra I. och utgjorde ett af hufvudhindren för I:s sammansmältning till ett rike. Östra och Vestra Ghats utgå från ändarna af Vindhya-bergssystemet, löpa längs kusterna samt mötas i en skarp vinkel vid Kap Comorin. Östra Ghats sträcka sig med en medelhöjd af 450 m. i oregelbundna sporrar och kedjor genom Madras, här och der dragande sig in i landet och lemnande en bred landremsa mellan sig och kusten. Vestra Ghats gå genom Bombaj tätt utmed kusten samt utskjuta på flere ställen uddar i hafvet. Deras medelhöjd är omkr. 900 m., åtskilliga toppar stiga till 1,500-2,000 m. höjd. Den inre triangelformiga platån, som sålunda inneslutes, ligger 300-900 m. högt, men toppar och kedjor finnas, som hafva öfver 1,200 m. höjd. Dess bäst kända berg är Nilagiri, hvars högsta topp är Dodabetta (2,670 m.). Bland pass, som leda från kusten till det inre, äro Bor-Ghat och Tal-Ghat de ryktbaraste. Det förra (548 m. högt) ansågs fordom som nyckeln till Dekhan och kunde af en ringa hop försvaras mot en hel armé; det är nu liksom det senare genomdraget af landsväg och jernväg (till Bombaj). De vattendrag, som upprinna på norra sidan af Vindhya-bergen, utfalla i Ganges. Narbada och Tapti, från södra sidan af Vindhya-bergen och från Satpura-bergen, löpa nästan parallelt till Cambay-viken på vestra sidan; men enär Vestra Ghats bilda en sammanhängande kedja, måste Dekhans vattendrag söka sig väg mot ö., genom Östra Ghats. Denna väg taga alltså de på Vestra Ghats upprinnande stora floderna Godavari, Kistna (Krischna) och Kaveri, som genomlöpa hela halföns bredd. - Af dessa tre regioner af I., som nu i korthet omnämnts, ligger den första, Himalaja, som sagdt, till största delen utom britiska området, men kännedomen om densamma lemnar nyckeln till I:s etnologi och historia. Den andra, eller de stora flodslätterna, utgjorde skådeplatsen för de forna rasombyten, som skapade hela indiska halföns civilisation och politiska öden. Dekhan har en karakter, som är alldeles olika med de andra båda regionerna, och en befolkning, som nu arbetar på sin utveckling. I allmänhet taladt är Himalaja befolkadt af turanska stammar, slätterna äro ännu den ariska familjens hem, och platålandet har varit tummelplatsen för långvariga strider mellan arierna och dravidafolken. - Till detta ofantliga rike hafva engelsmännen för några årtionden sedan lagt Britiska Birma, bestående af Iravaddis nedre dal och en smal landremsa längs östra sidan af Bengaliska viken. Britiska Birma har en areal af 229,351 qvkm. och 3,7 mill. innev.
Landets stora utsträckning samt olikheten i höjdförhållandena medföra stora skiljaktigheter i klimatiskt hänseende. Hindustans slätter, Bengalens lågland samt kuststräckorna kring halfön hafva tropiskt klimat med qvalmig hetta och häftiga regnflöden, berglandskapen en svalare och torrare luft. De lyckligaste klimatiska förhållanden eger Dekhan, der de högsta bergen endast kort tid bära ett tunt snötäcke, der luften uppfriskas af dagg och regn samt der på sätt och vis en evig vår herskar. Året indelas i tre årstider: den heta, som börjar i Mars och räcker till början af Juni, regntiden, som varar till Oktober, och, efter ett par månaders höst, som afdunstningen efter regnet i lägre trakter gör mindre sund, en svalare årstid, som for européer är den angenämaste och mest uppfriskande. De klimatiska vexlingarna i södra I. äro beroende af monsunerna (se d. o.). Under det sydvestmonsunen under Juni-Sept. bringar regn till vestra kusten (Malabar), råder torr årstid på andra sidan Vestra Ghats; och när derefter sydvestmonsunen efterträdts af nordöstmonsunen, begynner regntiden på östra kusten (Koromandel), hvarunder Malabar Okt-Jan. har torr väderlek. Den engelska regeringen har upprättat 103 meteorologiska stationer, belägna på olika höjd, från den högsta. Leh uti Himalaja vid Indus (3,516 m.), till den lägsta, ön Sagar vid Huglis mynning (1,8 m. öfver hafsytan). I presidentskapet Madras är årstemperaturen omkr. 28° C., i Goa 27°, i Kalkutta 26,5°, i Bombaj 26°, i Dardjiling 12° C. Den största iakttagna regnmängd på jorden under ett år faller i Assam, der den åren 1874-76 vid stationen Charapundji uppgick till 9,35 m. för år (1861 ända till 20,45 m., deraf 9,3 m. ensamt i Juli månad). I Sindh och vissa trakter af Pandjab är den minst, 100-200 mm. Den enorma värmen på slättlandet under den heta årstiden gör trots alla skyddsåtgärder klimatet odrägligt och i flere afseenden osundt för européer; äfven uti I. födda barn af europeiska föräldrar duka oftast under, om de ej från första åren flyttas till svalare klimat. Genom det engelska väldets framträngande i Himalaja har det blifvit möjligt för ämbetsmän och andra att begifva sig till högre trakter med svalare luft för att stärka sina krafter vid der inrättade sundhetsstationer.
Befolkning. Inom I:s befolkning, den mest blandade och mångartade något land har att uppvisa, kan man urskilja trenne stora hufvudgrupper. 1. Den förnämsta och talrikaste (öfver 130 mill.) utgöres af de ariska inderna, hvilka bilda hufvudmassan af befolkningen i landets hela norra hälft och i nära 1/3 af Dekhan. Deras allmänna namn är hinduer, ehuru detta ord numera nästan uteslutande begagnas i religiös mening och derför äfven omfattar de inom nästa grupp särdeles talrika anhängarna af brahmanismen. Från språklig synpunkt delas de ariska hinduerna i flere större och mindre grenar, om hvilkas namn och särskilda områden se Indiska språk. 2. En särskild ras bildar hufvudmassan af Dekhans befolkning, de dravidiska inderna (öfver 45 mill.), hvilka delas i fem
Källa: Project Runeberg ·
