Sida 788
Kabul. 3. Hufvudstad i Afganistan
Kabinettssekreterare. Se Utrikes departementet.
Kabinettsskrifvelse. Se Kabinett, polit., statsr., sp. 1559.
Kabinettsskåp. Se Kabinett, konstind.
Kabinettsstycke, oljemålning, vanligen med figurframställning, af mindre format, afsedd att tjena som prydnad i smärre rum (kabinett) och att ses på nära håll samt till följd deraf i regeln fint och omsorgsfullt utförd, med noggrant återgifvande af småsaker och biverk. Kabinettsmåleriet blomstrade i Holland vid den tidpunkt, då den holländska konsten nått sin middagshöjd, d. v. s. omkr. midten af 1600-talet och under det derpå följande halfva seklet. En mängd framstående konstnärer egnade sig åt detsamma, såsom Adriaan van Ostade, Gerhard Terborch, Jan Steen, Gerard Dov, de tre Mieris, G. Metsu, för att endast nämna de allmännast bekanta namnen. Det är att anse som ett troget uttryck af den konstsmak, det sinne för nätt och sirlig prydlighet, som utmärkte de välbergade borgerliga kretsarna i de holländska städerna under fristatens välmaktstid och sedan den yttre ställningen blifvit betryggad. Det bildar i detta afseende en motsats såväl till äldre tiders företrädesvis i kyrkans eller aristokratiens tjenst arbetande konst som till senare tiders af de stora utställningarna starkt påverkade målningssätt. Kabinettsmåleriet, som ursprungligen tillhörde den holländska konsten, har äfven i andra land vunnit stort anseende och af många konstnärer odlats jämväl under 1700-talet och vårt århundrade. Sveriges Nationalmuseum, liksom de större svenska privatsamlingarna, har att uppvisa en mängd prof på de olika slagen af kabinettsmåleri. Upk.
Kabinettsärenden. Se Kabinett, polit., statsr., sp. 1559.
Kabira. Se Kabeira.
Kabirer (Grek. Kabeiroi, Lat. Cabiri), Grek. mytol., ett slags lägre gudomligheter eller demoner, om hvilkas ursprungliga betydelse mycken ovisshet är rådande. Sannolikt äro de, i likhet med korybanter, telchiner, kureter m. fl., att betrakta såsom ett slags elementarandar eller personifierade naturkrafter. Deras dyrkan, hvilken i synnerhet idkades på öarna Lemnos, Imbros och Samothrake, hade formen af en hemlighetsfull gudstjenst (mysterier) och stundom ett vildt svärmande (orgiastiskt) skaplynne. Mest berömda voro de kabiriska mysterierna på Samothrake. På Lemnos sattes kabirerna i förbindelse med Hefaistos, den derstädes verksamma underjordiska eldens gud, och nämnas i likhet med daktylerna (se d. o.) såsom hans medhjelpare i smideskonstens värf. Eljest synas de oftare hafva uppfattats såsom den i jorden inneboende, alstrande naturkraftens representanter, och i det beotiska Thebe dyrkades Demeter och Kore såsom kabiriska gudinnor. Kabirernas uppträdande såsom eldsgudomligheter har föranledt några forskare att härleda namnet från det grekiska kaein, "bränna", hvaremot andra, hvilka sätta dem i förbindelse med liknande gudomligheter hos fenicer, egypter m. fl. forntida folk. söka dess förklaring i det
feniciska kabirim, "de väldige". Kabirernas antal uppgifves vanligen till två eller tre, och dertill fogas stundom lika många kabiriska nymfer. A. M. A.
Kableka, bot. Se Caltha palustris.
Kabrin, Antilocapra americana, zool. Se Gaffelantilopen.
Kabriol (af Fr. cabriole, luftsprång; jfr kapriol) och kabriolett (Fr. cabriolet), ett slags tvåhjuligt, enspändt, mycket lätt åkdon på fjädrar. Jfr Cab, Faëton och Gigg.
Kabul. 1. Hufvudflod i norra Afganistan, upprinner på östra sidan af Pagman-berget nära Unai-passet, på en höjd af omkr. 2,500 m. I närheten af sina källor kallas floden Sir-i-Tsjechma och sedan, innan den når staden Kabul, Djui-chir. Den flyter i östlig riktning, hvarunder den förstarkes af en mängd bifloder: Logar från s. samt Baran (bildad genom föreningen af Pandjir och Gurband), Mandraur (som uppstår genom föreningen af Kau l. Alingar och Alisjang) och Chonar från n., gör midtför Kaiber-passet, det vigtigaste genomgångsstället till Indien, en båge mot n., går kort derefter in på britisk-indiska området och mynnar ut i Indus midt emot Attok. Längd omkr. 500 km. K. är en forsande ström, som endast kan befaras af flottar. Sitt nuvarande namn har den erhållit efter staden Kabul. Dess äldsta kända namn är Kubha, som omnämnes i vedahymnerna 1 1/2 årtusende före vår tidräkning. Detta namn var ännu i bruk på Alexander den stores tid, ty de grekiske historieskrifvarnas Kofes är endast en grekisk omskrifning af det förra namnet. Den alexandrinske geografen Ptolemaios, som ej omnämner Kofes, gör Koas (Choaspes hos Arrianos), den ofvannämnda bifloden Chonar, till en direkt biflod till Indus, och ännu i dag betrakta landets innevånare Chonar såsom den egentliga hufvudfloden. -- 2. (Kabulistan). Provins i norra Afganistan, omfattar Kabulflodens område och sträcker sig från Hindukusch i n. till Ghasna i s., från Banian-passet i Kohibaba i v. till Kaiber-passet i ö. Befolkningen består till största delen af afganer. -- 3. Hufvudstad i Afganistan, vid ofvannämnda flod, 1,950 m. öfver hafvet. Omkr. 60,000 innev. Staden var förr omgifven af murar, men dessa äro nu nedrifna. Den är delad i 6 "mahalas" l. qvarter och dessa åter i mindre afdelningar, "kuchas", hvilka hvar för sig kunna stängas medelst portar, så att hvar kucha bildar en särskild borg. Vid sydöstra sidan ligger citadellet, Bala-Hissar, som är omgifvet af murar och bildar liksom en stad för sig; der ligger äfven emirens palats. Gatorna äro så trånga, att de ej kunna befaras med vagn, och fruktansvärdt smutsiga efter regnväder. Husen äro byggda af soltorkadt tegel och trä, sällan mer än två våningar höga. Någon monumental byggnad finnes ej. Den enda märkliga, den stora basaren Chihar Chata, förstördes 1842 af engelsmännen. K. är en af de vigtigaste stationerna på den indiska handelsvägen till Persien och Central-Asien; der mötas handelsvägar från alla riktningar, och handeln, som redan i forntiden var betydande, skulle under mera
Källa: Project Runeberg ·
