Sida 252
Important
privaträttslig natur, äfven om staten i vissa fall är subjekt för rättigheten. Imperium har deremot väsentligen offentlig rättslig karakter och kan endast tillerkännas staten sjelf eller dess representant. Statens imperium innebär rätt för staten att på sitt område utöfva herskaremakt öfver landet med saker och personer, att der kräfva fullt erkännande för sina lagar, genomföra sina regeringsbeslut och öfva rättsskipande myndighet. Denna dess herskaremyndighet utesluter också enligt regeln hvarje annan stats befogenhet att företaga statshandlingar inom territoriet. (Jfr Exterritorialrätt, Statsservitut.) 1. R. Tdh. 2. K. H. B.
Impersonel (af Lat. impersonalis), opersonlig. Jfr Personel.
Impertinent (af Lat. impertinens, icke hörande till saken), opassande, oförskämd, näsvis, närgången. - Subst. Impertinens (Fr. impertinence).
Impetigo, Lat., med., ett hudutslag af den pustulösa formen, d. v. s. med runda variga blemmnor, som sedermera öfverdragas med en ungefär linsstor sårskorpa, än samlade i grupper, än mera spridda. Det förekommer oftast på nedre extremiteterna, stundom i hufvudet, stundom (hos barn) öfver större delen af ansigtet (impetigo larvalis, mjölkskorf). Orsaker till detta utslag äro dels skrofler, dels mekanisk retning af huden såsom rifning till följd af klåda vid skabb, löss o. d. F. B.
Impetuoso, Ital., musikt., häftigt, otåligt.
Impietet (Lat. impietas), gudlöshet, brist på vördnad, pligtförgätenhet. Jfr Pietet.
Impilaks (Impilahti), socken vid Ladogas norra strand, Salmis härad, Viborgs län, Finland. Areal, jämte Kidelä kapell, 944 qvkm. Befolkningen finsk, 6,145 pers. (1880). I denna siffra inbegripas dock de till ett antal af omkr. 1,500 uppgående lutherska trosbekännarna uti Salmis, Suistaino, Suojärvi och Korpiselkä tillgränsande socknar, hvilkas öfriga innevånare till största delen äro grekisk-ortodoxe. I. utgör ett imperielt pastorat af 3:dje kl., Borgå stift, Sordavala prosteri. - Vid I. finnes Pitkäranta koppar- och tenngrufva. O. L.
Implacentalia (af Lat. nekande in och placenta, moderkaka) l. Däggdjur utan moderkaka bilda den senare underklassen bland däggdjuren och befinna sig på en lägre utvecklingsgrad än de med moderkaka försedda däggdjuren (Placentalia). På den hinna, som ytterst omgifver ägget och fostret i moderlifvet, saknas de fransar (villi), som hos placentalierna träda i förening med lifmoderns väggar och bilda en moderkaka, hvarigenom fostrets näring förmedlas. Hos implacentalierna ligger ägget fritt i lifmodern, är betydligt större än hos öfriga däggdjur och underhålles, liksom det växande fostret, medelst insugning genom ägghöljena af de i lifmodern befintliga vätskorna. Hjernans byggnad är enkel och sluter sig till foglarnas: stora hjernans hemisferer hafva hjernvalken föga utbildad och äro så små, att de lemna icke blott luktloberna och lilla hjernan, utan äfven en större eller mindre del af mellanhjernan blottade; lilla hjernans sidodelar äro
smärre och den mellersta större än hos placentalierna. Bukhålans väggar understödas hos båda könen af tvänne framåtriktade, från bäckenets främre rand utgående ofvanblygdben. Spenarna omgifvas i allmänhet af en pung, och extremiteterna äro fyra, väpnade med klor. Dithörande djur äro jämförelsevis fåtaliga samt bebo Australien med kringliggande småöar, Molukkerna och Amerika, hufvudsakligen dess sydliga hälft. De omfatta två ordningar: pungdjur (Marsupialia) och kloakdjur (Monotremata). C. R. S.
Implantation (af Lat. in, i, och plantatio, plantering). 1. En modern operation inom tandläkarekonsten, hvarigenom naturliga lösa tänder insättas i tandhålor. Operationen kallas re-implantation, då tanden återinsättes i den tandhåla, der den förut suttit, transplantation, om en tand nyttas från en tandhåla till en annan eller från en menniska till en annan. Märkvärdigt nog kan man i alla dessa fall lyckas att få tanden att åter fastna, i synnerhet om såväl tandens som tandhålans periost (benhinna) är tämligen oskadad. - 2. Medikamentös implantation; införandet af läkemedel i fast form antingen under huden i underhudscellväfven eller uti en fastare väfnad. Denna metod nyttjas mest, då man vill förstöra sjukliga tumörer, kräftknölar o. d. medelst införande af smala stänger (bacilli, chevilles, flèches caustiques), innehållande klorzink eller något annat frätmedel. Stundom införas på detta sätt smärtstillande medel, såsom morfin o. d. För ett beqvämare införande af dessa stänger har P. V. Bruns uppfunnit en särskild implantationsnål. F. B.
Implicite, Lat., egentl. inveckladt i, inneslutet, inbegripet.
Implosiva ljud (af ett förutsatt Lat. implodere såsom motsats till explodere, utstöta) kallas någon gång vid explosiva (klusila) språkljud (p, t, k, b, d, g) det ljud, som skulle höras vid talorganens sammanslutning. Det märkes i svenska språket tämligen tydligt efter kort vokal, t. ex. i klappa, skatt. Som det väsentliga vid dessa språkljud uppfattas dock i allmänhet det ljud, som höres vid öppnandet (explosionen), och implosionen betraktas såsom öfvergångsljud eller glidning. Jfr Explosiva ljud. Lll.
Implluvium (Lat.; af impluere, regna in), byggnadsk. Se Atrium 1.
Imponera (af Lat. imponere, pålägga), göra intryck, ingifva aktning, vördnad, göra sig gällande.
Impopulär (Fr. impopulaire, af Lat. nekande in och populus, folk), misshaglig för folket, illa sedd. - Subst. Impopularitet. - Jfr Populär.
Import (af Lat. importare, införa), införsel af varor från främmande land; varor, som införas. Motsats: export. Jfr Införsel. - Importera, införa från främmande land. - Importhus, handelst., handelshus, som gör affärer uti införsel af varor. - Importör, en som inför varor från utlandet.
Important (Fr. important), vigtig, betydelsefull.
Källa: Project Runeberg ·
