Sida 183
Höjning
Höjdskilnaden mellan de båda punkterna är således 224 m. Detta beräkningssätt är icke det noggranna och vetenskapliga. För den exaktare beräkningen finnas formler, uttryckande höjdskilnaden i meter, toises eller fot; i dessa formler ingår äfven latituden, emedan tyngdkraften och luftlagrens deraf beroende tyngd inverka på barometerskilnaden på de två stationerna. Sådana formler äro uppställda af de Luc, Laplace och Gauss. L. A. F.
Höjdparallax. Se Parallax.
Höjdparallel. Se Höjdcirkel.
Höjentorp, kungsgård i Eggby socken, Skaraborgs län, med ett härligt läge nära Billingen och midt i ett virrvarr af små insjöar. 7 mtl. Taxeringsvärde omkr. 112,000 kr. Gården tillhörde sedan 1284 Skara biskopsstol och disponerades af dekanen, hvilken äfven hade socknarna Eggby, Öjelunda, Istrum och Skärf som prebende. Vid reformationen indrogs H. till kronan, donerades 1647 jämte en mängd hemman i Valle härad till M. G. De la Gardie, reducerades enligt 1680 års riksdagsbeslut, men gafs jämte flere andra sätesgårdar på lifstid åt De la Gardies enka, Maria Eufrosyna, efter hvilkens död H. åter hemföll till kronan. 1735-1830 var gården upplåten på arrende åt Jonas Alströmer och hans arfvingar, hvarefter H. å nyo bortarrenderades för kronans räkning. Det präktiga slottet, uppfördt af De la Gardie, brann 1722, medan konung Fredrik och hans gemål vistades på stället.
Höjer, Magnus Mauritz, skolman, historisk författare, född d. 1 Mars 1840 i Norrbärke församling, Kopparbergs län, blef 1859 student i Upsala och 1865 filos. kandidat samt promoverades 1866 till filos. doktor. 1867-79 tjenstgjorde han som vikarierande och extraordinarie lektor vid Stockholms gymnasium och utnämndes 1879 till ordinarie lektor i modersmålet samt historia och geografi vid Stockholms södra latinläroverk. H. har författat Om Carl XII:s myndighetsförklaring och 1697 års riksdag (1866); Öfversigt af Sveriges yttre politik under åren 1676-80, ett bidrag till Johan Gyllenstiernas historia (i Upsala universitets årsskrift, 1875), i hvilket bredes ljus öfver denne statsmans stora planer och verksamhet; Konungariket Sverige, en topografisk-statistisk beskrifning med historiska anmärkningar (börjadt 1872 och beräknadt till 50 häften, af hvilka 48 hittills utkommit), ett högst förtjenstfullt arbete, delvis stödt på en grundlig revision af källorna; Gustaf II Adolf, några minnesblad (tills, med G. Björlin, 1882). Han har dessutom författat Karl X:s, Karl XI:s och Karl XII:s historia i "Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar" (1877-79) och Den katolska reaktionens historia åren 1555-1618 i "Illustrerad Verldshistoria" (utg. af E. Wallis; 1875-79) m. m. 1875-79 var H. utgifvare af tidskriften "Ur folkens häfder".
Höjesteret kallas i Danmark och Norge den domstol, som dömer i högsta instans. 1. Danmarks Höjesteret inrättades d. 14 Febr. 1661 och öfvertog den dömande myndighet, som förut handhafts af riksrådet (jfr Högsta
domstolen). Den är högsta instansen äfven för Island och de dansk-vestindiska öarna samt var det (till 1814) äfven för Norge, men deremot icke för Slesvig. Till 1849 var konungen ordförande i Höjesteret och intog ordförandeplatsen en gång om året. Advokaterna ställde derför alltid sitt tal till honom, som om han hade varit närvarande. Efter år 1700 deltog konungen emellertid egentligen icke i rättens arbeten. Höjesteret utgöres af en justitiarius (ordförande) och tolf assessorer, hvarjämte framstående domare, juridiska fakultetens professorer och andra tjenstgöra som extraordinarie assessorer. För ett måls afgörande fordras att minst nio domare deltagit i dess behandling. Proceduren är offentlig och muntlig; vigtigare mål behandlas dock skriftligen. Enligt lagen af d. 4 Mars 1856 skall motiveringen offentliggöras, eller ock omröstningen försiggå inför öppna dörrar. När riksrätt förekommer, besattes denna till hälften af medlemmar ur Höjesteret. - 2. Norges Höjesteret inrättades provisoriskt d. 9 Juni 1815 och fick sin nuvarande organisation genom lagen af d. 12 Sept. 1818. Den utgöres af en justitiarius (ordförande) samt minst sex ordinarie och ett obestämdt antal extraordinarie, 30 år fyllda assessorer. Proceduren är offentlig och muntlig. Minst sju domare måste deltaga i hvarje måls behandling. De afgifva sina röster inför öppna dörrar, utan motivering. Tillsammans med lagtingets medlemmar utgör Höjesteret riksrätt. Jämte 2 af konungen förordnade officerare är Höjesteret i fredstid andra och sista instans i alla de krigsrättsmål, der fråga gäller lifvets eller ärans förlust eller förlust af frihet för längre tid än tre månader. 1. E. Ebg. 2. O. A. Ö.
Höjlyng, hed på Bornholm (se d. o.).
Höjning. 1. Geol. Jordskorpans eller landets höjning och sänkning benämnas de förändringar i det ömsesidiga nivåförhållandet mellan land och haf, hvilka på grund af geologiska fakta bevisats hafva egt rum under forna jordutvecklingsperioder och som ännu pågå inom vissa delar af jordklotet. Berglager, hvilka genom de förstenade djurlemningar de innehålla visa sig vara otvetydiga hafsaflagringar, befinnas nu upplyftade till berg många hundra meter öfver hafsytan. Inom den skandinaviska halfön finnas bevis för att en ganska betydlig nivåförändring derstädes egt rum inom en, geologiskt taladt, jämförelsevis ung tid, nämligen under och efter istiden. De hopade skalen af glaciala hafsmollusker, som träffats flerestädes i Sverige vid en höjd af ända till 150 m. öfver den nuvarande hafsytan, antyda, att den plats de nu intaga en gång utgjort strand; forna strandterrasser, bestående af genom vågsvallet hopvräkta, rundnötta stenar och block, äro likaledes mångenstädes iakttagna högt uppe på land. Den "skandinaviska vallens höjning" har också länge utgjort föremål för undersökningar och beräkningar. Genom i klippor vid kusterna inhuggna märken, s. k. "vattenmärken", och genom vattenståndsobservationers anställande har man sökt utforska denna höjnings årliga eller sekulära storlek, utan
Källa: Project Runeberg ·
