Indianterritoriet (Indian territory), statsområde i Nord-Amerikas Förenta stater, begränsadt i n. af Kansas, i ö. af Missouri och Arkansas samt i s. och v. af Texas. Arealen 167,540 qvkm. Östra delen består af vågiga, ovanligt fruktbara prärier, som genom ett bredt skogsbälte, kalladt Cross Timbers, skiljes från det vestra, mera ofruktbara slättlandet. I södra och sydöstra delen framgå några bergåsar, hvilka höja sig ända till 450 m. öfver det omgifvande landet. Dessa bergåsar, kända under benämningarna San Bois hills, Shawnee hills, Wichita mountains etc., bilda en del af Ozarkbergen, som sträcka sig österut in i Missouri och Arkansas. Hufvudfloderna äro Arkansas och dess bifloder Neosho, Salt fork, Red fork, Canadian (med North fork) samt, på gränsen mot Texas, Red river, med dess biflod Washita. Landets geologi är mycket ofullkomligt känd,
men det är högst sannolikt, att uti I. finnas stora stenkolslager samt ädla metaller. Utom af de indianer, som ursprungligen bebodde detta område, är I. befolkadt af hela indianstammar eller delar af sådana, hvilka Förenta staternas regering tid efter annan flyttat dit från olika trakter af unionen. Hvarje stam har ett bestämdt område, "reservation", som en indian ej får lemna utan pass från agenten. Hvita få ej bosätta sig der eller ens besöka det, med undantag för dem, som gift sig med indiankvinnor. Regeringen förvaltar fonder, som bildats genom försäljning af indianernas forna landområden, och af hvilka räntorna årligen utbetalas till de flesta stammar i form af lifsmedel, kläder, boskap och redskap. Regeringens inflytande inskränker sig till besättandet af Fort Gibson och några andra poster samt tillsättandet af en agent för hvarje stam eller grupp af stammar, hvilken agent det åligger att reglera stammens förhållande till regeringen samt att utdela ofvannämnda understöd. Med få undantag behålla indianerna ännu sin stamorganisation, ehuru, med framstegen i civilisation, deras former af sjelfstyrelse undergått vissa förändringar. De fem civiliserade stammarna hafva jämte sin öfverhöfding och sina underhöfdingar, ett råd, som i flere afseenden motsvarar de andra staternas lagstiftande församlingar. De hafva ock egna lagböcker och domstolar. I kongressen har I. ingen representant. I judicielt hänseende lyder det under Arkansas' vestra distriktsdomstol. 1880 funnos i I. 76,895 indianer, af hvilka de fem civiliserade stammarna, som upptaga ungefär hälften af hela området, cherokeserna (i n. ö.), seminolerna och creekerna (i midten), choctawerna (i s. ö.) och chikasawerna (i s.), tillsammans räknade 59,187 medlemmar. Den hvita befolkningen är mycket fåtalig samt består nästan uteslutande af agenterna och deras familjer, garnisonerna på militärposterna och tjenstemännen vid Missouri-Kansas-Texas-jernvägen, som går genom östra delen af I. De civiliserade indianerna äro bofasta och sysselsätta sig hufvudsakligen med jordbruk och boskapsskötsel samt underhålla skolor, hvilka de flitigt besöka, så att öfver hälften af dem kan läsa och skrifva. 1878 voro 106,500 har uppodlade af indianerna, och s. å. skördades af dem bl. a. 180,000 hl. hvete, 1,105,000 hl. majs samt 80,000 hl. hafre och korn. Kreatursstocken bestod af 59,200 hästar, 249,000 nötkreatur, 189,400 svin och 22,500 får. Inga stora städer finnas. De förnämsta orterna äro Tahlequah, cherokesernas hufvudort, der en indianhögskola finnes, Caddo i choctaw-stammens, Muscogee i creekstammens och Tishomingo i chikasaw-stammens område samt jernvägsstationen Vinita.