Inghirami

Inghirami, en toskansk patricisk slägt från Volterra, hvilken genom flere medlemmar gjort sig ett namn på den vetenskapliga forskningens område. - 1) Curzio I., arkeolog, f. 1614, d. 1655, lyckades genom sin skrift Etruscarum antiquitatum fragmenta, quibus urbis Romae aliarumque gentium primordia, mores et res gestae indicantur (1637) väcka stort uppseende i den lärda verlden, tills skriften efter en liflig polemik uppvisades vara endast ett djerft falsarium. - 2) Francesco I., likaledes arkeolog, f. 1772, d. 1846, var bibliotekarie först i Volterra och sedan i Florens. Han grundade i Fiesole en literärt artistisk anstalt, från hvilken han utgaf en mängd arkeologiska arbeten, hvilka befunnits lida brist på kritik och tillbörlig noggrannhet, men innehålla ett rikligt, med utomordentlig flit samladt material, belyst af ett särdeles stort antal kopparstick. Hans förnämsta verk är Monumenti etruschi (1820-27). - 3) Giovanni I., f. 1779, d. 1851, den föregåendes broder, professor och föreståndare för observatoriet vid Ximenez-institutet i Florens och professor i astronomi vid collegio San Giovannino derstädes, vann europeisk ryktbarhet genom sina Effemeridi dell' occultazione delle piccole stelle sotto la luna (1809-30) och Effemeridi di Venere et Giove all uso de' naviganti, pel meridiano di Parigi (1821-24) samt utarbetade en förträfflig Carta geometrica della Toscana (1830).