Isthmus (Grek. Isthmos), Lat., näs; hos de gamle särskildt näset vid Korint, mellan Korintiska och Saroniska vikarna, hvilket sammanbinder Peloponnesos med det egentliga Hellas. Det bildar en platå af högst 78 m. höjd och är på smalaste stället endast något öfver 6 km. bredt. Der stod Poseidons tempel, der var skådeplatsen för de isthmiska spelen (se d. o.), och öfver näset gick den väg Diolkos), på hvilken skeppsladdningar och mindre fartyg fortskaffades från den ena viken till den andra. Söder om denna väg synas lemningar af den mur, som peloponneserna anlade under perser-krigen, och som venezianerna under medeltiden flere gånger återuppbyggde. Redan i forntiden försökte man (först Demetrios Poliorketes, sedan Julius Caesar, Caligula och slutligen Nero) att anlägga en kanal genom näset, men dess bergiga beskaffenhet lade oöfverstigliga hinder i vägen. I Sept. 1881 erhöll general Türr koncession att bygga en kanal genom näset, och i Maj 1882 börjades arbetena på samma ställe, der fördjupningar och uppkastade jordvallar utvisa Neros påbörjade kanalanläggning. Kanalen får en längd af 6,342 m. och skall i öfrigt få samma dimensioner som Sues-kanalen, nämligen omkr. 8 m. djup och 22 m. bredd.
Nordisk familjebok · första upplagan
Isthmus
Ämne: Halvöar, sund och danska amt · Geografi: öar, kuster, Afrika och Indien
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 7 (1884), sp. 888 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗