Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Jaborandi

Ämne: Farmaci och läkemedelsberedningar · Kemi, läkemedel och färgämnen

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 7 (1884), sp. 973 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Jaborandi, farmak., en benämning, som i Brasilien tillägges flere olika slag af droger. Namnet omtalas redan af Piso (1638) såsom betecknande ett par droger ur nat. fam. Piperaceae. Af växter hörande till denna familj bära ännu i dag i Brasilien följande namnet J., nämligen: Serronia Jaborandi Gaud., Piper reticulatum L., P. citrifolium Lam., P. nodulosum Link och Artanthe mollicoma Miqu. Dessutom kallas äfven Aubletia trifolia Rich. och Xanthoxylum elegans Engler med samma namn. Dessa två sistnämnda sammanföras i en del nyare system under nat. fam. Rutaceae Bartl., till hvilken familj äfven hör Pilocarpus pennatifolius Lam., som lemnar den nu i Europa använda drogen Folia Jaborandi. Det var först 1874, som detta slag af J. infördes i medicinen (af Dr Coutinho i Pernambuco). Sedan dess har detta ytterst kraftigt svettdrifvande medel fått en ganska stor användning i flere sjukdomar, der stegring af svettkörtlarnas verksamhet kan anses nyttig. Det framkallar äfven ymnig spottflytning. Den nämnda moderväxten är en glest förgrenad buske, som uppnår omkr. 3 m. i höjd och är utbredd i Brasiliens östra provinser. Under epidermis å de läderartade bladens såväl öfre som undre sida finnes en mängd oljekörtlar, hvilka vid genomfallande ljus synas som genomskinliga punkter. Lukten är svagt aromatisk; smaken är först ganska bitter och aromatisk, derefter stickande och retande salivafsöndringen. Den verksamma beståndsdelen är en alkaloid, pilokarpin (C23 H35 N4 O4 + 4 O H2), hvilken upptäcktes 1875 af Hardy. Alkaloiden bildar en amorf, mjuk massa, men ger kristalliserande salter, bland hvilka klorföreningen och nitratet äro allmännast använda i flere slags sjukdomar. Deras användning fordrar försigtighet, emedan de äro häftigt och giftigt verkande medel. O. T. S.