Jernört, Verbena Tourn., bot. med., ett litet örtslägte, hörande till nat. fam. Verbenacece S:t Hil., kl. Didynamia L. Blomfodret är 5-klufvet, med den öfversta fliken något mindre än de andra. Kronan är läppformig, med de 2 öfre flikarna nästan likformiga med sidoflikarna hos nedre läppen, hvars mellersta flik är något bredare; alla flikarna äro nästan tvärhuggna. Frukten utgöres af 4 fria smånötter. I Sveriges sydliga landskap förekommer sällsynt V. officinalis L., en något sträf ört med flikiga blad och små rödletta blommor i smala ax. Denna ört var förr officinel under namnet Herba verbenae och var högt berömd såsom nära nog ett universalmedel. I medeltidens trolldomsväsende spelade jernörten en stor rol. Hon ansågs kunna göra en menniska osårbar (sannolikt deraf namnet Jernört). I Grekland gällde hon fordom såsom en helig planta och anses ännu såsom lyckobringande. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Jernört
Ämne: Växtsläkten och örter (korta släktartiklar) · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 7 (1884), sp. 1177 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗