Johnston [djånnstön], Joseph Eccleston, sydstatsgeneral under nord-amerikanska inbördes kriget, föddes 1807 i Virginia. Under det mejikanska kriget 1846-48 utmärkte han sig för mod och duglighet samt hade derefter på befordringarnas bana uppnått generalqvartermästares befattning med rang af brigadgeneral, då han i April 1861, vid borgerliga krigets utbrott, tog afsked och slöt sig till de konfedererade, hvilka uppförde honom som den andre i ordningen bland sina generaler. J. förde kommandot i det första slaget vid Bull Run (d. 21 Juli 1861), likaså i drabbningen vid Fair Oaks (d. 31 Maj 1862), der han allvarsamt sårades. Återställd till helsan, erhöll han i Nov. 1862 öfverbefälet vid Mississippi, men kunde icke hindra Vicksburgs intagande af Grant och fick i Juli 1863, efter att hafva utrymt Jackson, order att öfverlemna befälet åt general Bragg. Efter dennes nederlag vid Chattanooga (i Nov. s. å.) uppdrog man åt J. befälet öfver konfederationens alla stridskrafter i sydvest, men han blef under förra hälften af 1864, trots skickligt motstånd, efter hand alltmer tillbakaträngd af den segerrike unionsgeneralen Sherman. I Atlanta ärnade han försvara sig till det yttersta, men d. 17 Juli fråntogs honom ännu en gång befälet. När sedermera Sherman efter Atlantas fall tågat ned till Savannah och derifrån vändt sig mot Syd-Carolina, fick J. i början af 1865 på öfvergeneralen Lees enträgna yrkande öfverkommandot på detta håll. Men Sherman slog honom d. 15 Mars s. å. vid Bentonville och tvang honom, sedan Lee med hufvudhären måst gifva sig åt Grant, att kapitulera d. 26 April 1865 vid Durham Station i Nord-Carolina. 1874 utgaf J. en berättelse om sina militära operationer under krigsåren. J. var obestridligen en af sydstaternas bäste generaler och sättes af somlige främst bland dem alla.