Junta (af Lat. junctus, hopfogad, förenad), ett spanskt ord (det spanska uttalet är chunta), som egentl. betyder förening, enskildt sällskap; församling; komité; i Spanien är det särskildt benämning på vissa administrativa och politiska församlingar, fordom företrädesvis de församlingar, som nationalrepresentationen utan monarkens kallelse egenmäktigt höll. Stora juntan var en af Karl II (1665-1700) tillsatt komité för att afgöra inqvisitionens befogenhet. Mest bekanta äro den af Napoleon 1808 till Bayonne sammankallade juntan samt den s. å. af spaniorerna bildade centraljuntan med hennes förgreningar i provinserna, provinsjuntorna, hvilka ledde befrielsekriget mot fransmännen. Vid revolutionen 1868, då bourbonerna störtades, bildade sig i Madrid en centraljunta, som tillsatte den provisoriska regeringen. -- Den s. k. Junta foral, hvilken skulle vidmakthålla de baskiska provinsernas särskilda rättigheter, har efter fueros' (se d. o.) upphäfvande förlorat sin betydelse.
Nordisk familjebok · första upplagan
Junta
Ämne: Spanien: historia och kultur · Spanien, Italien och Sydeuropa
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 7 (1884), sp. 1451 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗