Kaffehus (Fr. café) offentlig lokal för utskänkning och förtäring af kaffe. Kaffehusen leda, liksom kaffet sjelf, sina anor från Österlandet. De första kaffehusen i Europa upprättades i Konstantinopel, 1554. Imamerna, som till sin förargelse funno, att "maktabir infan" (kunskapens skolor), såsom de kallade kaffehusen, drogo folk, medan moskéerna stodo tomma, lyckades (senare hälften af 1500-talet) utverka förbud mot kaffedrickandet, men endast för en tid. I senare hälften af 1600-talet stängdes kaffehusen åter för några år, emedan de befunnos vara tillhåll för politiskt missnöjda personer. 1652 inrättade greken Pasqua Rossie det första kaffehuset i London, hvilket påstås vara detsamma som det ännu befintliga "Virginia coffeehouse". I Wien öppnades det första
kaffehuset 1683, i Berlin 1721, och 1669 anlade en armenier det första kaffehuset i Paris; detta var dock blott ett krypin. Icke förrän 1724 öppnades det första ordentliga kaffehuset i Paris, af sicilianen François Procope, hvilket efter honom benämndes "Café Procope", besöktes af Voltaire, Rousseau, Fontenelle m. fl. ryktbarheter och egt bestånd ända in till våra dagar. Samtidigt dermed hade Stockholm redan kaffehus, och stadens första, 1728 utgifna, adresskalender nämner femton förnämligare sådana, utom "flere, som uthängiande schiltar kunna anvisa". Till kaffehuset hörde tidigt servering af te och läskedrycker, tidningsläsning och politiserande, senare tillkom äfven utskänkning af öl och spirituosa, såsom framgår af K. Gyllenborgs komedi, "Svenska sprätthöken" (1737). En sådan utsträckning af kaffehusens utskänkningsrätt torde dock ej varit fullt laglig eller vanlig förrän under tiden för kaffeförbudet 1766-69, då "kaffeskänkssocieteten" fick tillstånd att i stället för tillredning af den förbjudna drycken destillera bränvin och andra likörer samt sälja dem jämte tevatten, dricka o. d. Sin största betydelse för det politiska lifvet och affärslifvet erhöllo kaffehusen i England, der de voro föregångare till de i senare tider så vigtiga klubbarna, och der "hvarje trakt i staden hade sitt kaffehus och hvarje kaffehus sin särskilda politiker, som hörde till detsamma och var liksom språkröret för den gata, der han bodde". De ryktbaraste bland Londons kaffehus under 1600-talet voro: "Den gamle mannen" vid Themsen, befolkadt af en kruserlig hop af pomaderade herrar, der det snusades, men ej röktes; kaffehuset vid S:t James Street, whigs' hufvudqvarter, hvarifrån Swift utsände sina bref till Stella, samt "Bill's kaffehus" vid Coventgarden, besökt hufvudsakligen af literatörer, der J. Dryden hade sitt stamhåll. -- I Nederländerna spelade kaffehusen -- det första öppnades i Amsterdam 1606 --, alltid i förening med likörkammare, äfvenledes en stor rol, som de behållit tills dato. De besöktes af en mera blandad publik, och koffijhuis är nu i allmänhet namnet på sjömanskrogarna. Äfven i Sverige antoge kaffehusen, från senare delen af 1700-talet, alltmera karakteren af krog, och sjelfva namnet kaffehus undveks i bättre sällskap, emedan det ansågs beteckna tillhåll för grofhet och liderlighet. -- Jfr Kaffe.